Texter på ämnet

Kämpa mot det överdrivna eftergivenhet som var och en brukar visa mot sig själv: var krävande mot er själva! Ibland tänker vi alltför mycket på hälsan, på att vila, vilket man inte får försumma just för att det är nödvändigt för att kunna återgå till arbetet med förnyade krafter. Men vila - det skrev jag redan för många år sedan - är inte att inte göra någonting alls. Det är att koppla av med verksamhet som kräver mindre ansträngning.

Vid andra tillfällen är vi, med falska ursäkter, alltför bekväma och glömmer det välsignade ansvar som vilar på våra axlar, vi nöjer oss med att klara skivan, vi låter oss dras med av krystade svepskäl för att rulla tummarna, medan Satan och hans bundsförvanter aldrig tar semester. Lyssna noga till vad den helige Paulus skrev till de kristna som arbetade som slavar och begrunda det: han uppmanade dem att lyda sina herrar, inte som inställsamma ögontjänare, och tillade: var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja. Tjäna villigt och glatt, det gäller ju Herren och inte människor. Vilket utmärkt råd som även du och jag bör följa!

Låt oss be vår Herre Jesus Kristus om ljus och hjälp för att i varje ögonblick upptäcka den gudomliga mening som förvandlar vårt yrkeskall till grunden för vår kallelse till heligheten och till det nav som denna kallelse kretsar kring. I Evangeliet kan ni läsa att Jesus var känd som faber, filius Mariae, hantverkaren, Marias son: även vi måste med helig stolthet visa i handling att vi är arbetare, arbetande män och kvinnor!

Eftersom vi alltid bör uppföra oss som Guds sändebud, måste vi vara väl medvetna om att vi inte tjänar Honom lojalt när vi överger vårt arbete, när vi inte är lika hängivna och självuppoffrande som våra medmänniskor då vi uppfyller våra yrkesplikter, när det finns skäl att utpeka oss som slöa, opålitliga, lättsinniga, slarviga, lata, odugliga … Den som missköter dessa plikter, som kan förefalla vara mindre viktiga, kommer nämligen knappast att kunna segra i de plikter som hänför sig till det inre livet och som med säkerhet är svårare. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig även i stort.

Övertygade om att Gud är allestädes närvarande prisar vi Herren då vi arbetar på åkrarna, och när vi färdas över haven eller utför något annat arbete lovsjunger vi hans välgärningar. Därigenom är vi i varje stund förenade med Gud. Även om ni befinner er isolerade och långt borta från er vanliga miljö - som de där unga männen i skyttegravarna - kommer ni att vara försjunkna i Herren genom ert personliga och gedigna, kontinuerliga arbete som ni kommer att ha omvandlat till bön. Ni kommer att ha påbörjat och avslutat det i närvaro av Gud Fader, Gud Son och Gud helig Ande.

Men glöm inte att ni även är i människors närvaro och att dessa förväntar sig ett kristet vittnesbörd av er - av dig! Därför måste vi i de mänskliga aspekterna av vårt yrkesarbete agera på ett sådant sätt att vi inte måste skämmas om folk som känner och tycker om oss ser oss arbeta och så att vi inte ger dem anledning att känna sig förlägna. Om ni handlar i enlighet med den anda jag försöker lära er, kommer de som litar på er inte att behöva skämmas och ni kommer inte att behöva rodna; och det kommer inte heller att gå för er som med den där mannen i liknelsen som började bygga ett torn: de som såg att han hade lagt grunden men inte kunde bygga färdigt började göra narr av honom och sade: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt.

Jag försäkrar er att om ni inte förlorar ert övernaturliga perspektiv så kommer ni att kunna kröna ert arbete, ni kommer att bygga färdigt er katedral, intill sista stenen.