Texter på ämnet

Även du har en yrkesmässig kallelse som "sporrar dig". - Nå, den "sporren" är kroken som du skall fiska människor med.

Rätta därför dina avsikter, och se noga till att skaffa allt det yrkesmässiga anseende som du kan få, för att tjäna Gud och människorna. Herren räknar med "det" också.

Du frågade mig vad du kan erbjuda Herren. - Jag behöver inte tänka efter för att svara: Samma saker som du har gjort hittills, men bättre utförda och med en sista touche av kärlek, som får dig att tänka mer på honom och mindre på dig själv.

Det är viktigt att du anstränger dig, att du kavlar upp ärmarna … Men hur som helst måste du ha ett korrekt perspektiv på dina arbetsuppgifter: De är uteslutande medel för att nå ett mål: de kan aldrig anses vara det väsentliga.

Hur mycket förhindrar väl inte "arbetsnarkomani" förening med Gud!

Förlåt om jag tjatar: redskapet, medlet, får inte bli ett självändamål. Om en hacka istället för sin vanliga vikt vägde hundra kilo, vore det ett redskap som bonden inte skulle kunna använda, han skulle använda all sin kraft för att försöka rubba det och utsädet skulle ligga kvar oanvänt, utan att slå rot.

Det har alltid varit så: den som arbetar, hur rättframt och fläckfritt han än handlar, ger ofta upphov till rivalitet, misstänksamhet, avundsjuka. - Om du innehar en ledande post får du inte glömma att även om vissa personer har förutfattade meningar om en kollega, så är det inte tillräckligt för att göra sig av med den "anklagade". Det kan snarare vara ett tecken på att han kan vara lämpad för större verk.

Det är nödvändigt att studera … Men det är inte tillräckligt.

Vad kan man få ut av någon som sliter livet ur sig för att göda sin egoism, eller av någon som inte eftersträvar något annat mål än att kunna leva i godan ro om några år?

Man måste studera … för att vinna världen och erövra den för Gud. Då kommer vi att föra upp våra ansträngningar på ett högre plan, genom att se till att det arbete vi utför förvandlas till ett möte med Herren och tjänar som en grund för de andra, för dem som kommer att följa vår väg …

- På så sätt blir studierna bön.

En otålig och oordnad strävan efter att göra karriär kan dölja egenkärlek just under förevändningen att man vill "tjäna människorna". Lögnaktigt - det är just vad det är - försöker vi rättfärdiga oss med att vi inte får försumma vissa tillfällen och gynnsamma omständigheter …

Vänd din blick mot Jesus: Han är "Vägen". Även under sina år i det fördolda uppkom det tillfällen och omständigheter som var "mycket gynnsamma" för att påskynda hans offentliga liv. Exempelvis när han var tolv år och lärarna i templet häpnade över hans frågor och svar … Men Jesus Kristus gör sin Faders vilja och väntar: han lyder!

- Utan att förlora din heliga strävan att föra hela världen till Gud, skall du när möjligheten att ta sådana initiativ infinner sig - kanske är de tecken på en önskan att desertera - komma ihåg att även du skall lyda och ägna dig åt ditt gråa, inte särskilt skimrande arbete, tills Herren ber dig göra någonting annat: Han har sin tid och sina vägar.