Texter på ämnet

Uppför dig väl nu, utan att tänka på "i går", som redan har varit, och utan att oroa dig för "i morgon", som du inte vet om du kommer att uppleva.

Nu! Återgå till ett generöst liv nu. Låt dig inte luras: "nu" är varken för tidigt … eller för sent.

"Eftersom Herren hjälper mig i sin sedvanliga generositet, skall jag försöka 'förfina' mitt sätt att vara för att tacka honom", sade du till mig.

Jag hade ingenting att tillägga.

Om du ändå bestämde dig för att tjäna Gud "på riktigt", med samma energi som du nu lägger ned på att tjäna din äregirighet, din fåfänga, din sinnlighet …!

Lev av Kärlek, så kommer du alltid att segra, även om du besegras, i dessa din inre strids Navas¹⁴ och Lepanto¹⁵.

Men snälla, har du hållit på så här länge och behöver fortfarande de mäktigas godkännande, uppmuntran och tröst för att fortsätta att göra det som Gud vill? De mäktiga brukar vara ombytliga, du skall däremot vara stabil. Var tacksam om de hjälper dig. Och fortsätt, orubblig, om de föraktar dig.

Bry dig inte om dem. "Förnuftiga" personer har alltid kallat Guds verk dårskap.

Framåt med djärvhet!

Prövningen varar länge den här gången. Kanske - nej, säkert - har du inte burit den väl hittills … för du har hela tiden sökt mänsklig tröst. Din Fader Gud har ryckt upp den trösten med rötterna för att du bara skall ta din tillflykt till honom.

Säger du att allting lämnar dig likgiltig? Lura inte dig själv. Om jag i detta ögonblick skulle fråga dig om människor eller företag, som du har lagt ner hela din själ i för Guds skull, skulle du - med eftertryck! - svara mig med samma livliga engagemang som finns hos den som talar om någonting eget.

Du är inte alls likgiltig: du är bara inte outtröttlig … du behöver lite mera tid för dig själv: tid som även kommer ditt arbete till godo för, när allt kommer omkring, är du redskapet.

Om du inte överger Honom, kommer Han inte att överge dig.

Modlösheten är uthållighetens fiende. Om du inte kämpar mot modlösheten kommer du först att bli pessimist och sedan ljum.

Var optimist.

Du kan inte "ta dig upp". Det är inte underligt efter ett sådant fall! … Håll ut, så kommer du att "ta dig upp". Kom ihåg vad en författare av andlig litteratur har sagt: Din stackars själ är som en fågel vars vingar fortfarande är smutsiga av lera.

Med hjälp av himmelens sol och egna ansträngningar, små men konstanta, kommer du att kunna slita bort alla dina olika böjelser och fantasier, din nedstämdhet: leran som klibbar fast vid dina vingar.

Du kommer att bli fri. Om du är uthållig, kommer du att "ta dig upp".