Texter på ämnet

Guds barn. Bärare av den enda flamma som kan lysa upp människornas jordiska vägar, av den enda strålglans i vilket det aldrig kommer att finnas mörker, dunkel eller skuggor.

Herren använder oss som facklor, för att detta ljus skall lysa upp … Det hänger på oss att se till att många människor inte blir kvar i mörkret, utan går längs stigar som leder till det eviga livet.

Gud är min Fader! Om du begrundar denna trösterika tanke kommer du inte att kunna slita dig från den!

Jesus är min närmaste vän (ännu en underbar upptäckt), som älskar mig med hela sitt hjärtas gudomliga galenskap.

Den helige Ande är min tröstare, som leder mig längs hela den väg jag går. Tänk noga på det. Du tillhör Gud … och Gud tillhör dig.

Du känner dig som en fattig stackare som plötsligt upptäcker att han är kungens son! Det är därför som bara en sak i världen numera bekymrar dig, nämligen äran — hela äran — som tillkommer Gud din Fader.

Du som så tydligt har sett att du är Guds barn — även om du inte skulle se det igen, vilket inte kommer att hända! — bör fortsätta att gå framåt på din väg, för alltid, av trohet, utan att se dig om.

Ett Guds barn fruktar varken livet eller döden, ty grunden för dess andliga liv är insikten om att vara ett Guds barn: Gud är min Fader, tänker barnet, och han är upphovet till allt gott, han är Godheten själv.

Men handlar du och jag verkligen som Guds barn?