Texter på ämnet

Om din andliga byggnad råkar i gungning, om allt verkar hänga i luften … stöd dig då med en sons förtroende på Jesus och Maria, som på den fasta och säkra klippa, som du redan från början borde ha byggt på.

Prövningen varar länge den här gången. Kanske - nej, säkert - har du inte burit den väl hittills … för du har hela tiden sökt mänsklig tröst. Din Fader Gud har ryckt upp den trösten med rötterna för att du bara skall ta din tillflykt till honom.

Barn har ingenting eget, allting tillhör deras föräldrar … Din himmelske Fader vet mycket väl hur han skall förvalta familjeförmögenheten.

Försök inte vara vuxen. Var ett barn, alltid ett barn, även om du skulle dö av hög ålder. Om ett barn snubblar och ramlar omkull, så är det ingen som förvånas … dess far kommer snabbt för att ställa det på benen igen.

När den som ramlar är vuxen, så är den första impulsen att skratta. När den första impulsen är över ger löjet ibland vika för medlidande. Men vuxna måste resa sig själva.

Din sorgliga erfarenhet är varje dag fylld med snubblanden och fall. Vad skulle det bli av dig om du inte varje gång blev mer som ett barn?

Försök inte vara vuxen. Var som ett barn, och när du snubblar, må då Gud, din Fader, med sin hand lyfta upp dig från marken.