Texter på ämnet

"Det är mycket svårt!" utbrister du uppgivet.

Hör här: Guds nåd räcker, om du kämpar. Du kommer att bortse från din egen vinning, du kommer att tjäna andra för Guds skull och du kommer att hjälpa Kyrkan på det slagfält där striden står i dag: på gatan, i fabriken, i verkstaden, vid universitetet, på kontoret, i din miljö, bland de dina.

De som har träffat Kristus kan inte låsa in sig i sin egen miljö: att begränsa sig på det sättet vore verkligen sorgligt! De måste öppna sig likt en solfjäder för att nå ut till alla själar. Var och en måste skapa - och bredda - en vänkrets och påverka den genom sitt yrkesmässiga anseende, genom sitt uppförande, genom sin vänskap, och se till att Kristus kan påverka genom det yrkesmässiga anseendet, genom det uppförandet, genom den vänskapen.

Önskan att "undervisa" och att "undervisa av hjärtat" skapar en tacksamhet hos eleverna som utgör en lämplig grogrund för apostolatet.

Jag förstår fullständigt det du skriver till mig om ditt apostolat: "Jag skall be tre timmar med mina fysikstudier. Det kommer att vara ett bombardemang för att få en annan ställning, som befinner sig på andra sidan biblioteksbordet, att 'falla' … du känner honom redan sedan den där gången du kom förbi hos oss".

Jag minns din glädje när du hörde mig säga att det inte skall finnas något avbrott mellan bönen och arbetet.

Att studera, att arbeta. Det är osvikliga plikter för varje kristen. Därigenom försvarar vi oss mot Kyrkans fiender och drar till oss - genom vårt yrkesmässiga anseende - många andra människor som kämpar isolerade trots att de är goda. Studier och arbete är grundläggande vapen för den som vill vara en apostel mitt i världen.

Även du har en yrkesmässig kallelse som "sporrar dig". - Nå, den "sporren" är kroken som du skall fiska människor med.

Rätta därför dina avsikter, och se noga till att skaffa allt det yrkesmässiga anseende som du kan få, för att tjäna Gud och människorna. Herren räknar med "det" också.

I den heliga Skrift står att stultorum infinitus est numerus - de dåraktigas antal är oändligt - och du tycker att deras antal verkar växa för var dag som går. På de mest skiftande platser, i de mest oväntade sammanhang, insvepta i den mantel av prestige som deras befattningar - och även "dygder" - ger dem. Du kommer att behöva stå ut med mycket dumhet och dåligt omdöme.

Men jag förstår inte varför du förlorar det övernaturliga perspektivet på ditt liv och förblir likgiltig. Nivån på ditt inre liv måste ha nått ett lågvattenmärke om du står ut med de här situationerna - och du har inget annat val än att stå ut med dem - på grund av mänskliga motiv …

Om du inte hjälper dem att upptäcka vägen genom ett ansvarsfullt och väl avslutat - helgat! - arbete blir du som dem - en dåre - eller deras medsvurne.

När du förstår idealet att arbeta broderligt för Kristus, kommer du att känna dig större, stabilare och så lycklig som man kan känna sig i denna värld, som så många anstränger sig för att göra obeboelig och bitter för att de bara söker efter sina egna jag.

Den där prästen, vår vän, övertygade mig. Han talade med mig om sitt apostoliska arbete och försäkrade mig om att det inte finns några obetydliga uppgifter. Bakom den här ängen där rosorna växer tätt, sade han, döljer sig många människors tysta ansträngning. Med sitt arbete och sin bön, med sin bön och sitt arbete, har de utverkat rikliga regn av nåd från himlen som gör allting fruktbart.

När din vilja försvagas inför det vanliga arbetet, så dra dig ännu en gång till minnes detta påpekande: "studierna, arbetet är en väsentlig del av min väg. Om jag får dåligt rykte på arbetet - till följd av lättja - kan det omintetgöra eller omöjliggöra min verkan som kristen. Jag behöver - det vill Gud - det inflytande som yrkesmässigt anseende ger för att kunna dra till mig och hjälpa andra".

- Tvivla inte på det: om du överger din uppgift, avviker du - och får andra att avvika - från Guds plan.

Till dig, som fortfarande är ung och som just har börjat följa din väg, ger jag följande råd. Eftersom Gud förtjänar allt, så bör du se till att vara framstående i ditt yrke för att sedan kunna sprida dina idéer med större effektivitet.

Uppför dig som om det berodde på dig, uteslutande på dig, hur stämningen är på din arbets- plats: i fråga om flit, glädje, Guds närvaro och övernaturligt perspektiv.

- Jag förstår inte varför du är så håglös. Om du råkar ut för en grupp arbetskamrater som är lite svår - som kanske har blivit svår för att du försummat dem - bryr du dig inte om dem, du drar dig undan och tänker att de är som ballast, ett hinder som står i vägen för din apostoliska ambition, att de inte kommer att förstå dig …

- Hur tror du att de skall lyssna till dig om du - förutom att du tycker om dem, ber för dem och gör uppoffringar för dem - inte pratar med dem …?

- Hur många överraskningar kommer du inte att få den dag då du bestämmer dig för att umgås med en av dem, sedan med en annan och med ännu en! Om du inte ändrar dig, kommer de dessutom med rätta att kunna peka på dig och utropa hominem non habeo!

- jag har ingen som kan hjälpa mig!