Texter på ämnet

Glädjen är en kristen tillgång som vi behåller i den mån vi kämpar, för den är en följd av friden. Fred uppnår man genom att segra i krig, och människans liv på jorden — läser vi i den heliga Skrift — är en krigstjänst.

Om vi känner oss som vår himmelske Faders utvalda barn — och det är vi! — hur kan vi då vara annat än lyckliga, alltid? Tänk på det.

Vad vacker vår kristna kallelse är — att vara Guds barn! — som på jorden ger oss den glädje och frid som världen inte kan ge!

Glädjen är en oundviklig konsekvens av det gudomliga barnaskapet, av att vi vet att vi är föremål för en alldeles särskild kärlek från Gud, vår Fader, som tar emot oss, hjälper oss och förlåter oss.

Glöm aldrig att även om det ibland verkar som om allting rasar samman, så rasar ingenting alls, för Gud förlorar inga slag.

Det här kan du vara säker på: din önskan — som omsätts i handling! — att uppföra dig som en god son, ett äkta Guds barn ger ständigt ungdom, sinnesro, glädje och frid.

Kristen glädje är inte fysiologisk: dess grund är övernaturlig och står över sjukdom och motgångar.

Glädje är inte ljudet av pukor och trumpeter, stoj och glam vid en folklig fest.

Verklig glädje är något inom oss: något som gör oss lugna, som gör att vi svämmar över av fröjd, även om ansiktet ibland fortfarande är allvarligt.

När du känner att stoltheten bubblar upp inom dig — högmodet! — och får dig att känna dig som en övermänniska, är det dags att utbrista: Nej! Då kommer du att känna glädjen som tillkommer ett snällt Guds barn, som under sitt korta jordeliv begår misstag, men gör vad som är gott.