Du skäms inför Gud och de andra. Inom dig har du hittat gammal och ny skabb: det finns ingen instinkt eller ond böjelse som du inte känner under huden … och du har ett moln av osäkerhet i ditt hjärta. Dessutom dyker frestelserna upp när du minst önskar eller förväntar dig det, när tröttheten har försvagat din vilja.

Du vet inte längre om det förödmjukar dig, även om det smärtar dig att se dig själv i det tillståndet … Men det skall göra ont för hans skull, av Kärlek till honom. Denna ånger av kärlek kommer att hjälpa dig att fortsätta vara på din vakt, för kampen kommer att vara så länge som vi lever.