Texter på ämnet

Du har blivit ung på nytt! Faktiskt känner du att umgänget med Gud på kort tid har fört dig tillbaka till din enkla och lyckliga ungdom och till tryggheten och lyckan - utan barnslighet - i det andliga barnaskapet … Du ser dig omkring, och märker att samma sak händer med de andra: åren går sedan deras möte med Herren, och förutom att växa i mognad, stärks de av en outplånlig ungdom och glädje. De är inte ungdomliga; de är verkligen unga och glada!

Denna sanning som hör det inre livet till tilltalar, styrker och hänför människor. Tacka dagligen Deum qui laetificat juventutem meam - den Gud som fyller din ungdom med glädje.

Igår var du kanske en av alla dessa förbittrade och besvikna människor som misslyckats i sina personliga ambitioner. Idag, efter att Han tagit plats i ditt liv - tack, gode Gud! - skrattar du och sjunger, och för med dig ett leende, Kärleken och lyckan vart helst du går.

Förut var du pessimistisk, obeslutsam och likgiltig. Nu har du förändrats fullständigt: du känner dig modig, optimistisk och självsäker … för till slut har du bestämt dig för att bara söka stöd hos Gud.

Jag tycker om att jämföra det inre livet med en dräkt, de bröllopskläder som Evangeliet talar om. Vävnaden utgörs av var och en av våra goda gärningar eller fromhetsövningar, vilka i likhet med fibrerna ger tyget dess styrka. Och på samma sätt som man kastar bort ett klädesplagg med en reva trots att resten av tyget är i gott skick, är ditt inre liv - så att säga - ofullständigt, om du ber och arbetar … men inte gör bot, eller tvärtom.

Ibland låter du din dåliga karaktär komma fram, då den ibland tränger upp till ytan med orimlig hårdhet. Ibland bryr du dig inte om att tygla ditt hjärta och ditt huvud för att de skall vara en boning ägnad den heliga Treenigheten … Och alltid slutar det med att du står lite längre bort från Jesus, som du känner ganska lite …

- På det sättet kommer du aldrig att ha något inre liv.

Vad många nya saker du har upptäckt! - Och ändå, så är du ibland naiv och tror att du har sett allt, att du redan känner till allt … Sedan tar du med dina händer på Herrens skatters unika och outgrundliga rikedom, som kommer att visa dig ständigt flera "nya saker" om du svarar med kärlek och finkänslighet: och då kommer du att förstå att du befinner dig i början av vägen, för heligheten består i att identifiera sig med Gud, med denne vår Gud som är oändlig och outtömlig.

Ännu en gång har du känt Kristus mycket nära dig. Och ännu en gång har du förstått att du måste göra allting för hans skull.

Om du ända tills nu, innan du träffade Honom, ville springa igenom livet med vidöppna ögon för att få reda på allt, kan du från och med nu … springa med en ren blick för att tillsammans med Honom se det som verkligen intresserar dig!

För att göra framsteg i det inre livet och apostolatet är känslomässig andakt inte nödvändig.

Däremot måste man bestämt och generöst rätta sin vilja efter Guds önskemål.