Texter på ämnet

På samma sätt som många människor ger sig ut för att vara med när man tar "första spadtaget", utan att bry sig om huruvida det påbörjade verket kommer att avslutas, lurar syndarna sig själva med sina "sista gånger".

När det är fråga om att "klippa av", så glöm inte att den "sista gången" skall vara den föregående, den som redan har varit.

Den där något bryske men erfarne biktfadern hejdade en människas irrgångar och återförde henne till ordningen genom dessa ord: "Nu går du längs en stig för kor; senare kommer du att vänja dig vid att gå tillsammans med getter; och sedan … som ett djur som inte kan vända blicken mot himlen".

Det kan hända att du är … det du är: inte mer än ett djur. Men du måste erkänna att andra är helgjutna och kyska. Och ännu en sak: du får inte bli irriterad om de inte räknar med dig eller ignorerar dig: de är män och kvinnor som gör upp sina mänskliga planer med personer som har kropp och själ … inte med djur.

De är varken mera manliga eller mera kvinnliga för att de lever oordnat.

Det märks att de som tänker på det sättet har prostituerade, homosexuella och degenererade som personliga ideal …, sådana som har ett ruttet hjärta och inte kommer att kunna träda in i himmelriket.

Hur tror du att du skall kunna uppnå frid om du låter dig ryckas med - trots nådens "draghjälp" - av lidelser som du inte ens försöker kontrollera?

Himlen drar dig uppåt; du - bara du: leta inte efter några ursäkter! - drar dig nedåt … Och på det sättet slits du sönder.