Texter på ämnet

"Det är mycket svårt!" utbrister du uppgivet.

Hör här: Guds nåd räcker, om du kämpar. Du kommer att bortse från din egen vinning, du kommer att tjäna andra för Guds skull och du kommer att hjälpa Kyrkan på det slagfält där striden står i dag: på gatan, i fabriken, i verkstaden, vid universitetet, på kontoret, i din miljö, bland de dina.

Jag läste ett ordspråk som är mycket populärt i vissa länder: "Världen tillhör Gud, men han hyr ut den till de djärva" och det fick mig fundersam.

- Vad väntar du på?

I sin storsinta Kärlek har Herren tillåtit oss att erövra världen åt honom.

Han - alltid ödmjuk! - har nöjt sig med att göra det möjligt … Oss har han givit den lättaste och tacksammaste delen: att handla och att segra.

Världen … "Där hör vi verkligen hemma!" … Och det hävdar du efter att ha vänt blicken och tankarna mot himlen, med säkerheten hos bonden som går likt en furste i sina fält: regnare Christum volumus! - vi vill att han skall regera över denna jord som är hans!

"Det är en hoppets tid och jag lever av den skatten. Det är inte bara vackra ord, fader - så säger du mig - det är verklighet".

Då så … hela världen, alla mänskliga värden som har en så enormt stark dragningskraft på dig - vänskapen, konsten, vetenskapen, filosofin, teologin, idrotten, naturen, kulturen, människorna … - Låt allt detta omfattas av hoppet: hoppas på Kristus.

Världen är kall, det verkar som om den sover.

Många gånger betraktar du den från din observationsplats med en brinnande blick. Må den vakna, Herre!

- Styr din otålighet i visshet om att om vi kan få våra egna liv att brinna rejält, så kommer vi att kunna sätta eld på allt … och då kommer utsikten att förändras.

Detta är din uppgift som kristen medborgare: att bidra till att Kristi kärlek och frihet genomsyrar alla det moderna livets företeelser. Kulturen och ekonomin, arbetet och vilan, familjelivet och samhällslivet.

Här är ett grundläggande fel som du måste vara på din vakt mot: att tänka att din tids eller din miljös vanor och krav - som kan vara hederliga och berättigade - inte kan inordnas under och rättas efter heligheten i Jesu Kristi morallära.

Lägg märke till att jag underströk att det gällde sådant som är hederligt och berättigat. Andra vanor och krav lämpar sig inte för goda medborgare.

Redan för många år sedan insåg jag med all önskvärd tydlighet en sanning som alltid kommer att gälla. Omgivningen och samhället, som har avlägsnat sig från den kristna tron och moralen, behöver ett nytt sätt att leva och sprida Evangeliets eviga sanning: i samhällets innersta, i världen, skall Guds barn stråla med sina dygder som lyktor i mörkret - quasi lucernae lucentes in caliginoso loco.

Den Katolska kyrkans ständiga livskraft garanterar att Kristi sanning och anda inte avlägsnar sig från tidernas växlande behov.

För att följa i Kristi fotspår, behöver en apostel av idag inte reformera någonting, och än mindre behöver han dra sig undan den historiska verklighet som omger honom … - Det räcker med att han handlar som de första kristna och därigenom ger liv åt sin omgivning.

En begeistrad hälsning från en bror på resande fot påminde dig om att världens alla hederliga vägar är öppna för Kristus. Vi behöver bara ge oss ut på dem med erövraranda.

Gud har skapat världen för sina barn, för att de skall bebo den och helga den. Vad väntar du på?