Texter på ämnet
Vi som har hängivit oss åt Gud har inte förlorat något.
Det är tråkigt att se vad somliga anser vara gåvor för fromma ändamål: ett par slantar eller några gamla kläder. Det verkar som om de inte hade läst evangeliet.
Tveka inte: hjälp folk att så verksamt forma sin tro och sin styrka, att de redan i detta livet frikostigt lösgör sig från vad de behöver.
- Förklara för dem som slöar att det även ur jordisk synvinkel inte är särskilt ädelt eller elegant att vänta till slutet, då man självfallet inte kommer att kunna ta med sig något.
"Den som lånar ut, får inte tillbaka: Får han tillbaka, får han inte allt: Får han allt är det inte samma sak: Är det samma sak, blir han en dödsfiende."1
Hur skall man då förhålla sig? Ge! Utan att vara beräknande och alltid för Guds skull. Då kommer du även mänskligt sett att leva närmare människorna och bidra till att det finns färre otacksamma människor.
Många känner sig olyckliga just för att de har för mycket av allt. Vi kristna kommer, om vi verkligen uppför oss som Guds barn, att genomleva obehag, hetta, trötthet, kyla … Men vi kommer aldrig att sakna glädje, för detta - allt! - beslutar eller tillåter Han, som är källan till all verklig lycka.
Världens tjusning är obestämd men behaglig … och ihållande. Blommorna vid vägkanten - deras färger och dofter drar dig till sig. Fåglarna i skyn, alla skapade varelser …
- Min stackars son: allt det är förståeligt. Om det inte förhöll sig så, om du inte vore hänförd av allt detta, vilket offer skulle du då erbjuda vår Herre?
Dokument utskrivet från https://escriva.org/sv/book-subject/surco/44674/ (2024-05-08)