Texter på ämnet

Korset symboliserar Kristi apostels liv, med en kraft och en sanning som hänför själen och kroppen, även om det ibland tar emot och man känner dess tyngd.

Jag förstår att du av Kärlek vill lida med Kristus: att du vill ställa din rygg mellan honom och bödlarna som gisslar honom; hålla fram ditt huvud, inte hans, för törnekronan, och dina händer och fötter för spikarna … eller åtminstone göra vår moder den heliga Maria sällskap på Kalvarieberget, och anklaga dig för gudamord för dina synders skull … och lida och älska.

Jag har föresatt mig att umgås mer med Tröstaren och att be honom om ljus, sade du till mig.

Bra: men minns, min son, att den helige Ande kommer som en frukt av Korset.

Den ljuva kärlek som gör själen lycklig grundar sig på smärtan: det finns ingen kärlek utan försakelse.

Kristus är fastspikad på korset, och du? … fortfarande upptagen bara av vad du har lust med! Rättare sagt, fastspikad av dina nycker!

Vi kan inte vara — vi får inte vara! — sötsliskiga kristna: i denna värld finns med nödvändighet smärta och kors.

I detta vårt liv måste man räkna med korset. Den som inte räknar med korset är inte kristen … och kommer inte att kunna undvika mötet med "sitt kors", som kommer att få honom att förtvivla.

Nu när korset är på allvar, tungt, ordnar Jesus allt på ett sätt som fyller oss med frid: han gör sig till vår Simon av Kyrene för att bördan skall kännas lätt.

Säg då till honom, full av förtröstan: Herre, vad är det här för kors? Ett kors utan kors. Från och med nu, med din hjälp, då jag vet hur jag överlämnar mig åt dig, kommer alla mina kors alltid att vara sådana.

Förnya i din själ denne väns gamla föresats: "Herre, jag önskar mig lidande, inte skådespel".

Att ha Korset är att vara fylld av glädje: det är att ha dig, Herre!

Det som verkligen gör en människa olycklig — och rentav ett helt samhälle — är det ivriga och egoistiska sökandet efter välmående: strävan att undanröja allt som står en emot.

Kärlekens väg heter Offer.

Det är sant! Det heliga Korset ger vårt liv en entydig bekräftelse på att vi tillhör Kristus.

Korset är varken sorg eller motvilja eller bitterhet … Det är den heliga träpåle där Jesus Kristus triumferar … och där även vi triumferar, när vi med glädje och generositet tar emot vad Gud sänder oss.

Du har insett att de dinas uthållighet, och ibland även deras jordiska liv, näst efter det heliga mässoffret till stor del beror på din tro och din kärlek — din botgöring, din bön och din verksamhet.

Välsignade kors, som vi bär, min Herre Jesus — Han själv — och du och jag!

Jesus, jag vill vara en flammande eld av vanvettig Kärlek! Jag vill att min blotta närvaro skall räcka för att sätta världen i brand, inom en radie av många kilometer, med en eld som inte går att släcka. Jag vill veta att jag är din. Sedan får Korset gärna komma …

Vilken underbar väg! Att lida, älska och tro.