Texter på ämnet

Handling utan bön är värdelös: bönen blir värdefullare genom självförsakelse.

Först bön, sedan botgöring, på tredje plats, på avlägsen tredje plats - handling.

Bönen är den andliga byggnadens grund. Bönen är allsmäktig.

"Maria har valt den bästa delen", läser man i det heliga Evangeliet. Där är hon, insuper Mästarens ord. Skenbart overksam ber hon och älskar. Sedan följer hon med Jesus på hans vandringar genom städer och byar.

Vad svårt det är att följa med honom om man inte ber!

Du känner dig så eländig att du tycker att du är för ovärdig för att Gud skall lyssna på dig … Men Marias förtjänster? Och Herrens sår? Är du kanske inte Guds barn?

För övrigt, han lyssnar på dig quoniam bonus … quoniam in saeculum misercordia eius, ty han är god och hans barmhärtighet varar i evighet.

Du skriver till mig och jag förstår dig: "Varje dag ber jag en kort stund. Vore det inte för den stunden …!"

Helig utan bön? … Sådan helighet tror jag inte på.

Är du inte en bönens människa, så tror jag inte att dina avsikter är ärliga när du påstår att du arbetar för Kristus.

Fatta inte något beslut utan att först överväga frågan inför Gud.

Försök att varje dag reservera några minuter för den välsignade ensamhet som är så nödvändig för att hålla i gång det inre livet.

Var aldrig män och kvinnor som gör mycket men ber lite.

Om ni vill hänge er åt Gud i världen, är det mera nödvändigt att ni är andliga, nära förenade med Herren i bön, än lärda (kvinnor behöver inte vara lärda, det räcker med att de är kloka). Ni måste bära en osynlig mantel som täcker alla era sinnen och era själsförmågor: bön, bön och åter bön; gottgörelse, gottgörelse och åter gottgörelse.