Texter på ämnet

Inre tuktan. Jag tror inte på din inre tuktan, när jag ser att du ringaktar och underlåter att tukta dina sinnen.

Ögonen! Genom dem kommer mycket ont in i själen. - Hur många har inte gjort samma erfarenhet som David! … Om ni beskyddar blicken, kan ni vara säkra på att ni även försvarar hjärtat.

Varför måste du se dig omkring, om du ändå har "din värld" inom dig?

Den man träffade mitt i prick som sade att kropp och själ är två oskiljaktiga fiender och två vänner som inte tål varandra.

Vi läste - du och jag - om den där gudsmannens heroiskt "vardagliga" liv. Vi såg honom kämpa i månader och år (vilken noggrann "bokföring" i hans särskilda samvetsrannsakan!) vid frukosten: ibland vann han, ibland förlorade han. Han antecknade: "Har inte tagit smör … har tagit smör"! Om ändå vi också, du och jag, genomlevde detta … "smördrama"!

Sträng fasta är en botövning som behagar Gud mycket. Men av ett eller annat skäl har vi tillåtit många lättnader. Ingenting hindrar - tvärtom - att du ofta fastar, om du har din föreståndares tillstånd.

Försätt dig i den korsfäste Kristus sår. Där kommer du att lära dig att behärska dina sinnen, du kommer att ha ett inre liv, och du kommer att oupphörligt frambära Herrens och Marias smärtor till Fadern för att betala din skuld och alla människors skulder.

Den dag då du reser dig från bordet utan att ha gjort någon liten uppoffring har du ätit som en hedning.

Om ni vill hänge er åt Gud i världen, är det mera nödvändigt att ni är andliga, nära förenade med Herren i bön, än lärda (kvinnor behöver inte vara lärda, det räcker med att de är kloka). Ni måste bära en osynlig mantel som täcker alla era sinnen och era själsförmågor: bön, bön och åter bön; gottgörelse, gottgörelse och åter gottgörelse.