Texter på ämnet

Hur många av dem som skulle låta sig spikas fast på ett kors inför tusentals häpna åskådares blickar står inte ut med vardagens nålstick på ett kristet sätt! Tänk efter, vilket är mest heroiskt?

Vi läste - du och jag - om den där gudsmannens heroiskt "vardagliga" liv. Vi såg honom kämpa i månader och år (vilken noggrann "bokföring" i hans särskilda samvetsrannsakan!) vid frukosten: ibland vann han, ibland förlorade han. Han antecknade: "Har inte tagit smör … har tagit smör"! Om ändå vi också, du och jag, genomlevde detta … "smördrama"!

Detta övernaturliga tillvägagångssätt är en rent militär strategi. Du för krig - ditt inre livs dagliga strider - i ställningar som du själv väljer att lägga långt från din fästnings bastanta murar.

Och därför anfaller fienden just där: din lilla uppoffring, din sedvanliga bön, ditt välordnade arbete och din levnadsplan, men det blir svårt för honom att nå ända fram till din fästnings lätt intagbara citadell. Och om han lyckas, så är han redan utmattad.

De mindre synderna orsakar själen svår skada. Det är därför som Herren i Höga Visan säger: Capite nobis vulpes parvulas, quae demoliuntur vineas - Fånga de små rävarna som fördärvar vingården.

Dina dygder skall inte göra väsen av sig.

Fienden: Kommer du att lyda … till och med i den "löjliga" detaljen? Du, med Guds nåd: Jag kommer att lyda … till och med i den "heroiska" detaljen.

Den dag då du reser dig från bordet utan att ha gjort någon liten uppoffring har du ätit som en hedning.

Du kan inte "ta dig upp". Det är inte underligt efter ett sådant fall! … Håll ut, så kommer du att "ta dig upp". Kom ihåg vad en författare av andlig litteratur har sagt: Din stackars själ är som en fågel vars vingar fortfarande är smutsiga av lera.

Med hjälp av himmelens sol och egna ansträngningar, små men konstanta, kommer du att kunna slita bort alla dina olika böjelser och fantasier, din nedstämdhet: leran som klibbar fast vid dina vingar.

Du kommer att bli fri. Om du är uthållig, kommer du att "ta dig upp".