Texter på ämnet

Då du börjar en ny dag för att arbeta sida vid sida med Kristus och hjälpa så många människor som söker honom, skall du vara övertygad om att det bara finns en väg: att ta sin tillflykt till Herren.

Det är bara i bön och genom bön som vi lär oss tjäna våra medmänniskor!

Vissa gör bara det som ligger inom räckhåll för stackars skapade varelser att göra, och förlorar tid. Det är bokstavligen Petrus erfarenhet som upprepas: Praeceptor, per totam noctem laborantes nihil cepimus! — Mästare, vi har arbetat hela natten, men inte fångat något.

Om de arbetar på egen hand, utan enhet med Kyrkan, utan Kyrkan, vilken effektivitet kan deras apostolat då ha? Ingen!

De måste bli övertygade om att de, på egen hand, ingenting kan utföra. Du bör hjälpa dem att lyssna till resten av berättelsen ur Evangeliet: in verbo autem tuo laxabo rete — med förtröstan på ditt ord skall jag kasta nätet. Då blir fångsten rik och effektiv.

Vad vackert det är att rätta till, när man av någon anledning har utövat apostolat på egen hand.

Vissa stackare störs av det goda du gör, som om någonting gott skulle upphöra att vara det om det inte genomförs eller kontrolleras av dem själva …

Ta inte denna oförståelse som förevändning för att slappna av vid utförandet av din uppgift. Ansträng dig för att arbeta mer hängivet, nu: när du inte applåderas på jorden, kommer ditt arbete att välkomnas desto mer i himlen.

I stunder av allmän förvirring, då du åkallar Herren för de själar som dock är hans, förefaller det som om han inte hörde dig, som om han slog dövörat till för dina rop. Ibland tänker du till och med att ditt apostoliska arbete är förgäves.

Oroa dig inte! Fortsätt arbeta med samma glädje, med samma entusiasm, med samma iver. Låt mig upprepa: när man arbetar för Gud är ingenting fruktlöst.