Texter på ämnet

Att ha en katolsk anda innebär att våra axlar skall känna tyngden av omsorgen om hela Kyrkan, inte bara om en eller annan del av den; och det kräver att vår bön sträcker sig från nord till syd, från öst till väst, i en generös förbön.

Då kommer du att förstå vår väns utrop — hans bönesuck — inför så många människors bristande kärlek gentemot vår heliga Moder: "Det gör mig ont om Kyrkan!"

Kyrkans arbete, varje dag, är som en stor väv som vi erbjuder Herren, för alla vi döpta utgör Kyrkan.

Om vi — trogna och hängivna — uppfyller våra plikter kommer väven att bli vacker och felfri. Men om någon lämnar en tråd hängande lös här och en annan där, och någon annan på avigsidan … kommer vi inte att ha en vacker gobeläng, utan en trasa full av revor.

Bekymra dig inte om ditt arbete för tillfället verkar fruktlöst. När sådden är av helighet, går den inte förlorad; andra kommer att skörda frukten.

I mina samtal med många äkta par insisterar jag på att så länge som de och deras barn lever bör de hjälpa barnen att bli heliga, medvetna om att i denna värld blir ingen av oss helig. Vi kommer bara att kämpa, kämpa och åter kämpa.

Och jag tillägger: ni, kristna mödrar och fäder, är väldiga andliga motorer som ger era kära Guds styrka i denna kamp, för att vinna, för att bli helgon. Svik dem inte!

Se till att dagligen be för detta böneämne: att alla vi katoliker må vara trogna, att vi bestämmer oss för att kämpa för att bli heliga.

Det är självklart! Vad skall vi annars önska dem vi älskar, dem som är förenade med oss genom trons starka band?

Genom att glatt och generöst göra din plikt, kommer du även att få rikligt med nåd från Herren för andra själar.