Texter på ämnet

Jag skall säga dig vilka människans sanna skatter på denna jord är, så att du vet att uppskatta dem: hunger, törst, hetta, kyla, smärta, skam, fattigdom, ensamhet, svek, förtal, fängelse …

För oss, arma människor, har glädjen alltid en bismak av bitterhet, även om den har en övernaturlig grund.

Vad förväntade du dig? Här nere är smärtan livets sälta.

Välsignad vare smärtan. Älskad vare smärtan.

Helgad vare smärtan … Förhärligad vare smärtan!

Jesus lider för att uppfylla Faderns vilja … Och du, som också vill uppfylla Guds allraheligaste vilja genom att följa i Mästarens spår, kan du beklaga dig, om lidandet blir din följeslagare längs vägen?

Jag vill att du skall vara lycklig på jorden. Men du kommer aldrig att bli det om du inte blir av med din rädsla för smärtan. Ty så länge vi är "på väg" består vår lycka just i smärtan.

Om du har klart för dig att de där - kroppsliga och själsliga - smärtorna betyder rening och förtjänst, så välsigna dem.

Det där såret gör ont. Men det läker redan. Förbli fast i dina föresatser. Snart blir smärtan till glädje och frid.

Glöm inte att smärtan är kärlekens prövosten.

När du möter lidande och förakt … Korset, då måste du tänka: Vad är det, jämfört med vad jag förtjänar?

Du lider … och vill helst inte beklaga dig. Det gör ingenting om du beklagar dig - det är vårt arma kötts naturliga reaktion - så länge som din vilja inom dig nu och alltid vill det som Gud vill.

Om du lever "som ett barn" bör du, för att du är ett barn, vara andligt godissugen. Kom ihåg, som dina jämnåriga, din mors godsaker.

Gör det många gånger om dagen. Det är en fråga om några få sekunder … Maria … Jesus … tabernaklet … kommunionen … Kärleken … lidandet … de arma själarna i skärselden … den stridande Kyrkan: påven, prästerna … de troende … din själ … dina släktingars själar … skyddsänglarna … syndarna …