Texter på ämnet

Naturlighet, uppriktighet, glädje: oundgängliga förutsättningar för att en apostel skall dra till sig människor.

För att följa i Kristi fotspår, behöver en apostel av idag inte reformera någonting, och än mindre behöver han dra sig undan den historiska verklighet som omger honom … - Det räcker med att han handlar som de första kristna och därigenom ger liv åt sin omgivning.

Du, som lever mitt i världen, som är som vilken medborgare som helst, som är i kontakt med människor som anses vara goda eller onda; du måste ständigt vilja ge folk den glädje som uppfyller dig för att du är kristen.

När man endast och uteslutande arbetar för Guds ära gör man allting naturligt, enkelt, som någon som har bråttom och inte kan uppehålla sig vid "stora festligheter" för att inte gå miste om umgänget - som är unikt och ojämförligt - med Gud.

Att man är naturlig betyder inte alls att man är okultiverad, ovårdad, sjabbig eller ouppfostrad.

Vissa ägnar sig åt att få det att verka som om man bara kunde tjäna Gud genom att arbeta i en värld av eländig och - ursäkta - lusig fattigdom. Den uppgiften är och kommer alltid att vara nödvändig och beundransvärd; men om vi uteslutande begränsade oss till den, skulle vi försumma den övervägande majoriteten av mänskligheten. Och förresten, vad skulle vi göra när de behövande väl tagits ur sin nöd? Ignorera dem?