Texter på ämnet

När man arbetar för Gud bör man ha "mervärdeskomplex", det har jag påmint dig om.

Men, frågade du mig, är inte det ett uttryck för högmod? — Nej! Det är en konsekvens av ödmjukheten, av den ödmjukhet som får mig att säga: Herre, du är den du är. Jag är ingenting alls. Du äger all fullkomlighet: makten, styrkan, kärleken, äran, visheten, herraväldet, värdigheten … Om jag förenar mig med dig, som en son låter sig omslutas av sin fars starka armar eller lägger sig i sin mors ljuva famn, kommer jag att känna värmen av din gudom, jag kommer att känna ljuset av din vishet, jag kommer att känna din styrka i mitt blod.

Min son: Var är den Kristus som själarna söker i dig? I ditt högmod? I din önskan att dominera över andra? I de där små bristerna i din karaktär som du inte vill övervinna? I din envishet? … Är Kristus där? — Nej!

Jag håller med: du måste ha en egen personlighet, men din personlighet måste försöka identifiera sig med Kristi personlighet.

Förmågan att göra under! Hur många döda och rentav ruttnande själar kommer du inte att återuppväcka om du låter Kristus verka genom dig.

På den tiden, berättar evangelierna, gick Herren förbi och de, de sjuka, ropade på honom och letade efter honom. Även nu går Kristus förbi tack vare ditt kristna liv och om du stödjer hans verkan, så kommer många att lära känna honom, ropa på honom och be honom om hjälp och deras ögon kommer att öppnas för nådens underbara ljus.

En katolsk man — en katolsk kvinna — kan inte glömma denna bärande idé: vi skall efterlikna Jesus Kristus i alla miljöer utan att avvisa någon.