Texter på ämnet

Med Guds nåd bör du ta dig an och genomföra det omöjliga … för det möjliga kan vem som helst göra.

Tillåt dig inte att vara pessimist och låt ingen i din omgivning vara pessimist. Det är nödvändigt att tjäna Gud med glädje och självöverlåtelse.

Avlägsna den där mänskliga försiktigheten som gör dig så varsam, med förlov: så feg.

Vi får inte vara inskränkta personer, omyndiga, kortsynta män och kvinnor utan övernaturligt perspektiv …! Arbetar vi kanske för oss själva? Nej!

Då så, låt oss säga utan fruktan: Älskade Jesus, vi arbetar för dig, och … skulle du neka oss de materiella medel vi behöver? Du vet mycket väl att vi är ynkliga; och ändå skulle jag inte uppträda så mot en tjänare som arbetade för mig …

Just därför hoppas vi — nej, vi är säkra på — att du kommer att ge oss vad som vi behöver för att tjäna dig.

En trosakt: Ingen kan besegra Honom! Och inte heller hans egna kan besegras! Glöm inte det.

Tappa inte modet, framåt! Framåt, med den heliga envishet som på andligt språk kallas uthållighet.

Min Gud: du tar dig alltid an våra verkliga behov.

Det går inte sämre. Men nu har du mera ljus för att känna dig själv: undfly minsta antydan till modstulenhet.

På den egna helgelsens väg kan man ibland få intrycket att man inte gör framsteg, utan går baklänges; att man inte blir bättre, utan sämre.

Så länge som man har ett inre liv är denna pessimistiska tanke bara en falsk illusion, en villfarelse som man skall avvisa.

Framhärda utan oro: om du kämpar ihärdigt gör du framsteg på din väg och helgar dig.

Inre torka är inte liktydig med ljumhet. Nådens vatten tränger inte in i den ljumme, det rinner av … Däremot finns det torra, till synes ökenartade områden som med få regndroppar fylls av blommor och välsmakande frukter när den rätta tiden är inne.

Då så, när skall vi bli övertygade? Vad viktigt det är att vi är följsamma vid varje ögonblicks gudomliga rop, eftersom Gud väntar på oss just där!

Var heligt slug: vänta inte på att Herren skall sända dig motgångar, förekom honom med frivillig gottgörelse. Då kommer du inte att ta emot motgångarna resignerat — ett slitet ord — utan med Kärlek: ett evigt ungt ord.

Idag fick du för första gången intrycket av att allt blir lättare, att allt krångel upplöses: du ser att de problem som oroade dig äntligen är borta. Och du förstår att de kommer att ordna sig grundligare och bättre ju mer du överlämnar dig i Guds, din Faders, armar.

Vad väntar du på för att uppföra dig som ett Guds barn? — Just det bör vara ditt livs mening!

Vänd dig till Jungfrun — Guds moder, dotter och brud, vår moder — och be henne att utverka mer nåd åt dig av den heliga Treenigheten: nåd i form av tro, hopp, kärlek och ånger. Be så, för att vid tillfällen i livet då det verkar blåsa en kraftig och torr vind mäktig nog att få själens blommor att vissna, inte dina… eller dina bröders blommor skall vissna.

Det är otroligt att en man som du — som vet att du ingenting kan, säger du — vågar resa hinder i vägen för Guds nåd.

Det är vad du gör med din falska ödmjukhet, med din "objektivitet", med din pessimism.

Ge mig nåden att avsäga mig allt som hänför sig till min person. Jag får inte bry mig om någonting annat än din ära … kort sagt, din Kärlek. — Allt av Kärlek!

"När kung Herodes hörde detta — att Konungen kommit till världen — blev han oroad, och hela Jerusalem med honom."

Detta händer varje dag! Detsamma händer nu: inför Guds storhet, som visar sig på tusentals sätt, saknas inte personer — även sådana som har auktoritet — som oroas. För att … de inte älskar Gud helt och hållet, för att de inte är personer som önskar möta honom på riktigt, för att de inte vill följa hans ingivelser och så blir de till hinder på vägen till Gud.

Du är förvarnad, fortsätt arbeta, oroa dig inte, sök Herren, be … så kommer han att triumfera.

Du är inte ensam. Varken du eller jag kan vara ensamma. Allra minst om vi går till Jesus genom Maria, som är en moder som aldrig kommer att överge oss.

Bli inte ledsen när du tycker att det verkar som om Herren överger dig: sök honom med större iver! Han, Kärleken, lämnar dig inte ensam.

Var övertygad om att "han lämnar dig ensam" av Kärlek, för att du i ditt liv klart skall se vad som är ditt och vad som är hans.

Du sade till mig: "Jag ser att jag inte bara är oförmögen att gå framåt längs vägen, utan även oförmögen att bli frälst — min arma själ! — utan ett nådens mirakel. Jag är kall och — ännu värre — liksom likgiltig: det är som om jag vore en utomstående åskådare av ’mitt fall’, någon som inte bryr sig det minsta om vad han ser. Är dessa dagar måhända fruktlösa?

Och icke desto mindre: min Moder är min moder och Jesus är — vågar jag säga det? — min Jesus! Och det finns heliga människor som i detta nu ber för mig".

Fortsätt gå hand i hand med din Moder, svarade jag dig, och "våga" säga till Jesus att han är din. I sin godhet kommer han att fylla din själ med klart ljus.

Jesus, ge mig Kors utan någon Simon från Kyrene. Nej, jag uttrycker mig illa: jag kommer att behöva din nåd, din hjälp, som för allt annat; var du min Simon från Kyrene. Med dig, min Gud, finns ingen prövning som skrämmer mig …

Men om Korset skulle bestå i leda, i sorg? — Herre, jag säger dig att med dig skulle jag gläda mig över att vara ledsen.

Så länge som jag inte förlorar Dig, kommer inget lidande att vara lidande för mig.

Jesus förvägrar ingen sitt ord, och det är ett ord som helar, som tröstar, som upplyser.

Detta bör vi, du och jag, alltid komma ihåg, även när vi känner oss utmattade av arbetets eller motgångarnas tyngd.

Förvänta dig inte att folk skall applådera ditt arbete.

Mer än så: ibland skall du inte ens förvänta dig att andra personer eller institutioner som också arbetar för Kristus skall förstå dig.

Sök bara Guds ära, älska alla och bekymra dig inte om att andra inte förstår dig.

Om det finns berg, hinder, oförståelse, intriger som satan önskar och Herren tillåter, måste du ha tro, tro som tar sig uttryck i gärningar, tro som tar sig uttryck i offer, tro som tar sig uttryck i ödmjukhet.

Inför apostolatets skenbara fruktlöshet börjar du känna de första tecknen på en våg av modlöshet, som din tro avvisar med kraft … Men du märker att du behöver mer tro, en ödmjuk, levande och handlingskraftig tro.

Du, som önskar människornas frälsning, bör ropa som den far vars sjuke son var besatt av djävulen: Domine, adiuva incredulitatem meam! — Herre, hjälp min otro.

Tvivla inte: miraklet kommer att upprepas.

Det är sant att du inte tillför något själv, att Gud gör allt i din själ.

Men i fråga om hur du besvarar nåden får det inte förhålla sig så.

Öva dig i hoppets dygd och var uthållig — för Guds skull, även om det är ansträngande — i ditt arbete, som du skall avsluta väl, övertygad om att din ansträngning inte är onyttig inför Gud.

När du i din dagliga kamp, som vanligtvis består av många små saker, känner en verklig önskan att ständigt glädja Gud, försäkrar jag dig att ingenting går förlorat!

Tänk så här, för det förhåller sig så: Vad god Herren är, som har sökt mig, som har låtit mig lära känna denna heliga väg för att vara effektiv, för att älska alla människor och ge dem frid och glädje!

Sedan skall den tanken konkretiseras i föresatser.

Du vet att du inte kommer att sakna Guds nåd, för han har av evighet utvalt dig. Och om han har behandlat dig så, kommer han att ge dig all hjälp för att du skall vara honom trogen, eftersom du är hans barn.

Gå därför med säkra steg och motsvara nåden i handling.

Jag ber Guds Moder att hon må kunna, att hon må vilja le mot oss … och hon kommer att le mot oss.

Hon kommer dessutom att belöna vår generositet tusenfalt i denna värld: tusenfalt, ber jag henne!

Utöva en glad, öm och kraftfull, mänsklig och övernaturlig kärlek till nästan; en tillgiven kärlek till nästan som kan bemöta alla med ett uppriktigt och naturligt leende och kan förstå medmänniskornas idéer och känslor.

Då kommer Kristi kärlek — som du lever på ett riktigt sätt, utan att ge efter i ditt personliga uppträdande eller i trosläran — att på ett behagligt och kraftfullt sätt ge dig en erövraranda: varje dag kommer du att hungra alltmer efter att arbeta för människorna.

Min son, sade jag till dig med övertygelse: jag är inte omedveten om de "hinder" vi kommer att möta för att smitta andra apostlar med vårt "vansinne". Vissa kommer att verka oöverstigliga … men inter medium montium pertransibunt aquae — vattnen kommer att flyta fram mellan bergen: vår ivers övernaturliga anda och kraft kommer att genomborra bergen och vi kommer att övervinna hindren.

"Min Gud, min Gud! Alla var lika älskade genom dig, i dig och med dig: och nu är de alla skingrade", så klagade du, då du än en gång såg dig ensam och utan mänskliga medel.

Men Herren ingöt genast i din själ vissheten om att han skulle lösa allt. Och du sade: Du får ordna det här!

Och faktiskt ordnade Herren allt förr, mer och bättre än vad du hade hoppats på.

Det är rätt att Fadern och Sonen och den helige Ande kröner Jungfru Maria som hela skapelsens drottning och härskarinna.

Dra fördel av denna makt och anslut dig med ett barns djärvhet till denna himmelska fest! Jag kröner Guds moder och min moder med mina renade brister, för jag har varken ädelstenar eller dygder.

Fatta mod!