Texter på ämnet

Jag förstod dig så väl, då du till slut sade: "Jag når avgjort inte upp till en åsnas nivå … en åsna som var Jesu tron då han red in i Jerusalem: jag fortsätter att ligga i en hög smutsiga trasor som den fattigaste lumphandlare skulle rata".

Men jag kommenterade: Ändå har Herren utvalt dig och vill att du skall vara hans redskap. Därför bör det faktum — som är verklighet — att du är så eländig omvandlas till ännu ett skäl att vara tacksam mot Gud för att han gav dig sin kallelse.

När människor vill utföra ett visst arbete brukar de använda sig av lämpliga medel.

Om jag hade levt för flera århundraden sedan, hade jag använt mig av en fjäder för att skriva; nu använder jag mig av en reservoarpenna.

När Gud vill genomföra något använder han sig däremot av medel som inte står i proportion till uppgiften för att man skall förstå — hur många gånger har du väl inte hört mig säga det! — att verket är hans.

Därför bör du och jag, som är medvetna om den enorma tyngden av våra brister, säga till Herren: även om jag är eländig vet jag mycket väl att jag är ett gudomligt redskap i dina händer.

I förhållande till oss, som är hans barn, har Gud en speciell rättighet: rätten att vi skall besvara hans kärlek, trots våra personliga fel. Denna övertygelse ålägger oss ett ansvar som vi inte kan fly från, samtidigt som det ger oss en fullkomlig säkerhet: vi är redskap i Guds händer som han räknar med varje dag, och därför anstränger vi oss för att tjäna honom varje dag.

Herren förväntar sig att hans redskap skall göra vad de kan för att vara dugliga och redo att användas: och du bör se till att alltid vara väl förberedd och stå till hans förfogande.

Förmågan att göra under! Hur många döda och rentav ruttnande själar kommer du inte att återuppväcka om du låter Kristus verka genom dig.

På den tiden, berättar evangelierna, gick Herren förbi och de, de sjuka, ropade på honom och letade efter honom. Även nu går Kristus förbi tack vare ditt kristna liv och om du stödjer hans verkan, så kommer många att lära känna honom, ropa på honom och be honom om hjälp och deras ögon kommer att öppnas för nådens underbara ljus.

Du envisas med att göra på ditt eget vis och ditt arbete förblir fruktlöst.

Lyd, var följsam: det är nödvändigt att varje kugghjul i ett maskineri sitter på rätt plats, annars slutar maskinen fungera eller förstörs delarna; utan tvekan producerar den ingenting eller mycket lite. På samma sätt är en man eller en kvinna som tas ur sitt eget verksamhetsområde till större skada än nytta som redskap för apostolat.

En apostel har inget annat syfte än att låta Herren verka, att ställa sig till förfogande.

Även de första tolv var främlingar i de länder som de evangeliserade och stötte på folk som byggde sina samhällen enligt principer som var diametralt motsatta Kristi lära.

Se här: trots dessa ogynnsamma förutsättningar visste de att de hade anförtrotts Återlösningens gudomliga budskap. Och Aposteln utbrister: "Ve mig om jag inte förkunnade evangeliet!"

Vi kan aldrig tillskriva oss själva den kraft som tillhör Jesus som går förbi bland oss. Herren tar vägen förbi och förändrar själar när vi följer honom sida vid sida med ett och samma hjärta, ett och samma sinnelag, en och samma önskan att vara goda kristna; men det är Han, inte du och inte jag. Det är Kristus som går förbi!

Dessutom stannar han i våra hjärtan — i ditt och i mitt! — och i våra tabernakel.

Det är Jesus som går förbi och Jesus som stannar. Han stannar i dig, i var och en av er och i mig.

Du anförtrodde mig att du i din bön hade öppnat ditt hjärta för Herren med dessa ord: "Jag betraktar mitt elände, som förefaller öka, trots din nåd — förmodligen för att jag inte motsvarar den tillräckligt. Jag vet att jag inte alls är väl förberedd för det uppdrag du vill ge mig. Och när jag i tidningarna läser om vad väldigt många människor med anseende, begåvning och pengar säger, och skriver och organiserar för att försvara ditt rike … så ser jag på mig själv och känner att jag inte är någon, att jag är så okunnig och så fattig, kort sagt, så liten … att jag skulle bli helt förlägen och skämmas om jag inte visste att du älskar mig sådan jag är. O Jesus! Å andra sidan vet du hur gärna jag har lagt mina ambitioner vid dina fötter … Tro och kärlek: att älska, tro, lida. I det vill jag vara rik och lärd, men varken mer lärd eller rik än du i din gränslösa barmhärtighet vill att jag skall vara: för allt mitt anseende och all min heder vill jag ägna åt att troget uppfylla din rättvisa och älskvärda vilja".

Stanna inte vid dessa goda önskningar, rådde jag dig.

Gud behöver säkra, stabila, kvinnor och män som han kan stödja sig på.

Säg sakta till honom: gode Jesus, om jag skall vara apostel — en apostel för apostlar — är det nödvändigt att du gör mig mycket ödmjuk.

Låt mig lära känna mig själv: gör att jag lär känna mig själv och lär känna dig.

Då kommer jag aldrig att förlora ur sikte att jag ingenting är.