Texter på ämnet

Älska och sök hjälp från den som leder din själ. I den andliga vägledningen skall du blotta ditt hjärta helt och hållet — också ruttenheten om det skulle vara ruttet! — ärligt, med en önskan att bli botad. Annars kommer denna ruttenhet aldrig att försvinna.

Om du vänder dig till någon som bara kan rena såret ytligt … är du feg, för i grund och botten vill du dölja sanningen till skada för dig själv.

Var aldrig rädd för att säga sanningen, men glöm inte att det ibland är bättre att tiga av kärlek till nästan. Men tig aldrig av slöhet, bekvämlighet eller feghet.

Det finns bara en dödlig sjukdom, ett enda ödesdigert misstag: att finna sig i ett nederlag, att inte kunna kämpa med Guds barns anda. Om den personliga ansträngningen saknas, förlamas själen och ligger ensam, oförmögen att bära frukt.

Med en sådan feghet tvingar varelsen Herren att uttala de ord som han hörde från den lame vid dammen: Hominem non habeo! — det finns ingen som kan hjälpa mig.

Vilken skam det vore om Jesus inte fann i dig den man, den kvinna, han söker.

Avlägsna den där mänskliga försiktigheten som gör dig så varsam, med förlov: så feg.

Vi får inte vara inskränkta personer, omyndiga, kortsynta män och kvinnor utan övernaturligt perspektiv …! Arbetar vi kanske för oss själva? Nej!

Då så, låt oss säga utan fruktan: Älskade Jesus, vi arbetar för dig, och … skulle du neka oss de materiella medel vi behöver? Du vet mycket väl att vi är ynkliga; och ändå skulle jag inte uppträda så mot en tjänare som arbetade för mig …

Just därför hoppas vi — nej, vi är säkra på — att du kommer att ge oss vad som vi behöver för att tjäna dig.

Att dö är någonting gott. Hur kan man vara troende och samtidigt rädd för döden? … Men det vore fegt av dig att vilja dö så länge som Herren vill behålla dig på jorden. Att leva, leva och lida och arbeta av Kärlek: det är din uppgift.