Texter på ämnet

Jag tvivlar inte på din hederlighet. Jag vet att du handlar i Guds närvaro. Men det finns ändå ett "men": dina gärningar ses eller kan ses av människor som dömer dem med en mänsklig måttstock … och du måste ge dem ett gott exempel.

Du som är student: bygg upp en grundlig och verksam fromhet, utmärk dig i dina studier och se till att känna en djup önskan efter att vara apostoliskt verksam i ditt yrke. Jag lovar dig att med kraften i din religiösa och vetenskapliga bildning kommer även snabba och omfattande framgångar.

Ditt fall är mycket djupt! Börja att lägga grunden där nere. Var ödmjuk. Cor contritum et humiliatum, Deus, non despicies - Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, inte förakta.

Vi behöver ledare! … Gör din vilja manlig, så att Gud kan göra dig till en ledare. Ser du inte hur de förbannade hemliga sällskapen går till väga? De har aldrig vunnit massorna. I sina nästen utbildar de några djävulska människor som hetsar och uppviglar massorna för att föra dem med sig ner i oordningens avgrund … och i helvetet. De bär med sig ett förbannat utsäde.

Om du vill … så kommer du att bära med dig Guds ord som är välsignat tusen och åter tusen gånger och som aldrig sviker. Om du är generös … om du motsvarar nåden kommer du genom din egen helgelse att få andra att helga sig: Kristi rike: Omnes cum Petro ad Jesum per Mariam²⁴.

Jäkta, jäkta … Hetsa, rusa. Febril verksamhet, alltid något på gång … Imponerande byggnader … Men i det andliga livet … attrapper, dekor av kartong, tomma kulisser … Jäkta, hetsa! Och många rusar - hit och dit.

De arbetar bara för ögonblicket: de "finns" endast i "nutiden". Men du … du måste se på saker och ting ur evighetens perspektiv, för dig måste såväl slutet som det förflutna finnas i "nuet"… Lugn. Frid. Ett intensivt liv i ditt inre. Utan att jäkta, utan den där vansinniga längtan efter att byta plats, kommer du från den plats som är din att verka som en kraftfull generator av andlig elektricitet och ge energi och ljus till många människor … utan att själv förlora din kraft och ditt ljus.

Du som är en apostolisk människa, du är salt. Bonum est sal - salt är bra att ha, läser man i det heliga Evangeliet. Si autem sal evanuerit - men om saltet mister sin kraft … är det ingenting värt längre, varken för åkern eller som gödsel; man kastar bort det som något oanvändbart.

Du är salt, apostel. Men om du mister din kraft …

Apostel: det angår först och främst dig. Herren säger hos evangelisten Matteus: "På den dagen skall många säga till mig: 'Herre herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?' Då skall jag säga dem som det är: 'Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!'" Jag vill inte, säger aposteln Paulus, predika för andra och själv bli förkastad.

Om ni vill hänge er åt Gud i världen, är det mera nödvändigt att ni är andliga, nära förenade med Herren i bön, än lärda (kvinnor behöver inte vara lärda, det räcker med att de är kloka). Ni måste bära en osynlig mantel som täcker alla era sinnen och era själsförmågor: bön, bön och åter bön; gottgörelse, gottgörelse och åter gottgörelse.

Det är nödvändigt att du är en "Guds man", en man med inre liv, en bönens och offrets man. Ditt apostolat måste flöda ur ditt liv "inuti".

Det är meningslöst att du sliter ut dig i så många utåtriktade verksamheter om du saknar Kärlek. Det är som att sy med nål utan tråd.

Vad synd det skulle vara om du i slutänden hade gjort "ditt" apostolat och inte "Hans"!