Texter på ämnet

Du övervinner inte dig själv, du tuktar dig inte därför att du är högmodig. Vad? Du för ett botgörarliv? Glöm inte att högmod och botgöring kan förekomma samtidigt … Dessutom: är din smärta, när du har fallit eller inte varit tillräckligt generös, äkta ånger eller bara förargelse över att se dig själv så liten och kraftlös? Vad långt borta du är från Jesus, om du inte är ödmjuk … även om det varje dag slår ut nya rosor från ditt botgissel!

Sorg, nedslagenhet. Det förvånar mig inte. Det är det dammoln som virvlat upp efter ditt fall. Nu räcker det! Har nådens vind kanske inte blåst detta moln långt bort? Och din sorg - om du inte sätter dig till motvärn mot den - skulle mycket väl kunna vara ditt högmods skynke. Trodde du kanske att du var fullkomlig och utan synd?

Jag förbjuder dig att fortsätta tänka på det. Prisa i stället Gud för att han har återgett din själ livet.

Tänk inte längre på ditt fall. Förutom att överväldiga och tynga dig som en kvarnsten, kan tanken lätt bli anledning till nya frestelser. Kristus har förlåtit dig, glöm bort den gamla människan.

Tappa inte hoppet. Jag såg dig kämpa … Dagens nederlag blir en bra träning inför den slutgiltiga segern.

Du har kämpat väl … trots att du fallit djupt. Du har kämpat väl för att du har ödmjukat dig, för att du åter har kommit på benen, för att du har fyllts av hopp och hoppet har fört dig tillbaka till Kärleken.

Titta inte så förvånat på mig: du har kämpat väl! Du har rest dig från marken: Surge⁷, ljöd en mäktig röst, et ambula⁸ : Och nu - till verket!

Gå till kommunion. Det är ingen brist på vördnad.

Gå till kommunion idag, då du just har blivit fri från den där snaran.

Glömmer du att Jesus sade: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka"?

Ännu ett fall, och ett rejält sådant! … Förtvivla? Nej, ödmjuka dig och åkalla genom Maria, din Moder, Jesu barmhärtiga kärlek. Ett miserere²⁰ och upplyft ditt hjärta! Och börja om igen.

Ditt fall är mycket djupt! Börja att lägga grunden där nere. Var ödmjuk. Cor contritum et humiliatum, Deus, non despicies - Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, inte förakta.

Ge aldrig upp hoppet. Lasaros var död och stadd i förruttnelse: Iam foetet, quatriduanus est enim - Han luktar redan, det har ju gått fyra dagar, säger Marta till Jesus.

Om du lyssnar till Guds ingivelse och följer den, Lazare, veni foras! - Lasaros, kom ut!, så återvänder du till Livet.

Barn, gör uppoffringar till Honom varje dag … uppoffra till och med dina svagheter.

Försök inte vara vuxen. Var ett barn, alltid ett barn, även om du skulle dö av hög ålder. Om ett barn snubblar och ramlar omkull, så är det ingen som förvånas … dess far kommer snabbt för att ställa det på benen igen.

När den som ramlar är vuxen, så är den första impulsen att skratta. När den första impulsen är över ger löjet ibland vika för medlidande. Men vuxna måste resa sig själva.

Din sorgliga erfarenhet är varje dag fylld med snubblanden och fall. Vad skulle det bli av dig om du inte varje gång blev mer som ett barn?

Försök inte vara vuxen. Var som ett barn, och när du snubblar, må då Gud, din Fader, med sin hand lyfta upp dig från marken.