Texter på ämnet

Vi befinner oss i början av stilla veckan och den stund då hela mänskligheten återlöstes på Kalvarieberget är mycket nära. Jag tycker att denna tid är synnerligen lämpad för att du och jag skall betrakta de vägar genom vilka Jesus vår Herre frälste oss, för att betrakta den - verkligen ofattbara - kärlek som han hyser till oss, stackars varelser som formats av jordens lera.

Memento homo, quia pulvis es, et in pulverem reverteris¹ påminner vår moder Kyrkan oss om i början av fastan för att vi inte skall glömma att vi är mycket obetydliga, att vår kropp - som nu är så full av liv - en dag kommer att sönderfalla, på samma sätt som det lilla dammoln som våra fötter lyfter medan vi går; det löses upp som dimman när den drivs bort av solens strålar.

Kristi exempel

Men efter att i så osminkade ordalag ha påmint er om vår personliga obetydlighet, skulle jag vilja erinra om en annan fantastisk verklighet: den gudomliga frikostighet som upprätthåller och gudomliggör oss. Hör vad Aposteln säger: Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. Begrunda i lugn och ro Mästarens exempel, så kommer ni genast att förstå att vi har ett stort ämne att meditera över under hela livet, för att göra uppriktiga föresatser att vara mer generösa. Ni får inte förlora det stora mål ur sikte som vi bör uppnå, nämligen att var och en av oss skall identifiera sig med Jesus Kristus som – ni har just hört det – blev fattig för dig och för mig, som led och gav oss ett exempel för att vi skulle följa i hans fotspår.

Genom att uppträda normalt - som våra likar - och med ett övernaturligt sinne, gör vi ingenting annat än att följa det exempel som Jesus Kristus gav oss, han som var sann Gud och sann människa. Lägg märke till att hela hans liv präglades av naturlighet. Han lever 30 år i det fördolda, utan att påkalla uppmärksamhet, som en bland många arbetare och i hans by är han känd som snickarens son. Under sitt offentliga liv väcker han heller inte uppseende genom att agera underligt eller excentriskt. För att utpeka Honom måste Judas rentav ge ett avtalat tecken: Den som jag kysser är det. Det fanns inget extravagant hos Honom. Jag blir rörd av vår Mästares förhållningssätt, av att se Honom röra sig bland människor som en av oss.

Johannes döparen - som följde en särskild kallelse - gick klädd i kläder av kamelhår och livnärde sig av gräshoppor och vildhonung. Vår Frälsare bar en tunika som var vävd i ett enda stycke, han åt och han drack som alla andra, han delade andras glädje och blev rörd av andras smärta, han avböjde inte sina vänners gästfrihet för att vila sig och dolde inte för någon att han under många år hade förtjänat sitt uppehälle genom sitt eget hantverksarbete tillsammans med Josef, hantverkaren. Så måste även vi uppföra oss i denna värld - som vår Herre. Kort sagt skulle jag vilja säga dig att vi måste ha rena kläder, en ren kropp och, framför allt, en ren själ.

Det är även värt att notera att vår Herre, som predikar om att man så fullständigt skall lösgöra sig från världsliga tillgångar, samtidigt på ett beundransvärt sätt ser till att inte slösa bort dem. Efter att mirakulöst ha mångfaldigat de bröd som gott och väl mättade mer än 5000 män, sade han till lärjungarna: Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars. De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar. Om ni betraktar hela denna scen uppmärksamt så kommer ni att lära er att aldrig vara snåla, utan goda förvaltare av de talanger och materiella medel som Gud ger er.