Texter på ämnet

Jag minns även min vistelse i Burgos vid samma tid. Många kom och tillbringade någon dag tillsammans med mig, vissa hade permission, andra var förlagda till kasernerna i området. Jag delade rum med några av mina söner i ett förfallet hotell och trots att vi saknade även de mest grundläggande bekvämligheter, såg vi till att de som kom - hundratals! - inte skulle sakna vad de behövde för att kunna vila och återhämta sina krafter.

Jag brukade promenera längs floden Arlanzón för att samtala med dem, lyssna till vad de anförtrodde mig och försöka vägleda dem med lämpliga råd för att stärka dem eller öppna nya horisonter för deras andliga liv; och med Guds hjälp uppmanade, stimulerade och upptände jag alltid i dem en längtan efter att leva ett kristet liv. Under våra promenader nådde vi ibland klostret Las Huelgas och ibland tog vi en tur till katedralen.

Jag tyckte om att gå upp i ett av tornen för att dessa unga män på nära håll skulle se de otaliga tornspirorna, som ett invecklat stenbroderi, frukten av tålmodigt och hårt arbete. Under våra samtal brukade jag påpeka att detta underverk inte syns från marken. Och för att försöka få det jag så många gånger förklarat för dem att bli konkret, kommenterade jag: detta är Guds arbete, Guds verk! Att avsluta sitt arbete med perfektion, med samma skönhet och skicklighet som hos dessa spetsar av sten. Inför en så påtaglig verklighet förstod de att allt detta var bön, ett vackert samtal med Herren. De som lade ner all sin energi i detta arbete visste mycket väl att ingen skulle uppskatta deras möda från stadens gator: den var bara för Gud. Förstår du nu hur yrkeskallet kan föra dig närmare Herren? Gör likadant som de där medeltida murarna, så kommer även ditt arbete att vara operatio Dei, ett mänskligt arbete vars väsen och drag är gudomliga.

Övertygade om att Gud är allestädes närvarande prisar vi Herren då vi arbetar på åkrarna, och när vi färdas över haven eller utför något annat arbete lovsjunger vi hans välgärningar. Därigenom är vi i varje stund förenade med Gud. Även om ni befinner er isolerade och långt borta från er vanliga miljö - som de där unga männen i skyttegravarna - kommer ni att vara försjunkna i Herren genom ert personliga och gedigna, kontinuerliga arbete som ni kommer att ha omvandlat till bön. Ni kommer att ha påbörjat och avslutat det i närvaro av Gud Fader, Gud Son och Gud helig Ande.

Men glöm inte att ni även är i människors närvaro och att dessa förväntar sig ett kristet vittnesbörd av er - av dig! Därför måste vi i de mänskliga aspekterna av vårt yrkesarbete agera på ett sådant sätt att vi inte måste skämmas om folk som känner och tycker om oss ser oss arbeta och så att vi inte ger dem anledning att känna sig förlägna. Om ni handlar i enlighet med den anda jag försöker lära er, kommer de som litar på er inte att behöva skämmas och ni kommer inte att behöva rodna; och det kommer inte heller att gå för er som med den där mannen i liknelsen som började bygga ett torn: de som såg att han hade lagt grunden men inte kunde bygga färdigt började göra narr av honom och sade: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt.

Jag försäkrar er att om ni inte förlorar ert övernaturliga perspektiv så kommer ni att kunna kröna ert arbete, ni kommer att bygga färdigt er katedral, intill sista stenen.