Texter på ämnet

Inre liv: Det är ett krav som ingår i det kall som Mästaren har ingjutit i varje människas själ. Vi skall vara heliga från topp till tå, om uttrycket tillåts: verkliga, äkta kristna som kan helgonförklaras. Annars har vi misslyckats som den ende Mästarens lärjungar. Tänk dessutom på att när Herren vänder sin blick mot oss och ger oss sin nåd för att vi skall kämpa och uppnå helighet i världen, ålägger Han oss även att verka apostoliskt. Ni måste förstå att, som en av kyrkofäderna påpekar, vår omsorg om människornas själar även mänskligt sett följer som en naturlig konsekvens av vår kallelse: När ni märker att något har varit till nytta för er så vill ni dela med er av det till andra. Därför måste ni även önska att andra skall följa med er längs Herrens vägar. Om ni är på väg till torget eller badhusen och träffar någon som inte har någonting att göra, så föreslår ni att ni skall gå dit tillsammans. Tillämpa denna jordiska vana på det andliga planet, så kommer ni inte att gå till Gud ensamma.

Om vi inte vill slösa bort tiden i onödan - inte heller med falska ursäkter om de yttre svårigheter vi möter i vår omgivning, för sådana har det funnits gott om alltsedan kristendomens första tid - måste vi vara mycket medvetna om att Jesus Kristus har velat att effektiviteten av våra ansträngningar för att få med oss människorna i vår omgivning i vanliga fall skall vara direkt beroende av vårt inre liv. Kristus har ställt upp heligheten som ett nödvändigt villkor för ett fruktbart apostolat: rättare sagt, strävan efter att vara trogna, för heliga blir vi aldrig här på denna jord. Det verkar otroligt, men Herren och våra medmänniskor behöver vår absoluta trohet, utan förbehåll eller förskönande omskrivningar. De behöver vår trohet till det yttersta, utan medelmåttighet och kompromisser, att vi fullt ut lever vårt kristna kall och utövar det med fullständigt ansvar av hela vårt hjärta.

Herrens ödmjukhet var även ett slag för dem som uteslutande ägnade sina liv åt sig själva. Här i Rom har jag flera gånger kommenterat, ni kanske har hört mig säga det, att under de triumfbågar som nu är i ruiner paraderade kejsarna och deras segerrika generaler i triumf, fåfänga, högfärdiga, fulla av stolthet. Och de kanske böjde på huvudet då de passerade dessa monument, av rädsla för att slå i de storslagna bågarna med sina majestätiska pannor. Men återigen säger inte Kristus, den ödmjuke: man kommer att känna igen att ni är mina lärjungar på att ni är ödmjuka och anspråkslösa.

Jag skulle vilja få er att lägga märke till att Mästarens bud efter tjugo århundraden fortfarande framstår i all sin nyhets kraftfullhet och är som ett visitkort för den som är ett verkligt Guds barn. Under mitt liv som präst har jag mycket ofta predikat att detta tyvärr fortfarande är nytt för många, eftersom de har aldrig eller nästan aldrig ansträngt sig för att förverkliga det. Det är synd, men så är det. Och ändå är Messias påstående mycket tydligt: man kommer att känna igen er på att ni älskar varandra! Därför känner jag mig tvungen att ständigt erinra om dessa Herrens ord. Den helige Paulus tillägger: bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Stunder du slösat bort, kanske med ursäkten att du har gott om tid. Och ändå så har du så många bröder, dina vänner, som dignar under arbete! Hjälp dem, finkänsligt, artigt, med ett leende på läpparna, på ett sådant sätt att det blir i det närmaste omöjligt för dem att lägga märke till det, och så att de inte ens kan visa dig tacksamhet för att din kärleks diskreta taktfullhet har gjort att hjälpen gått obemärkt förbi.

De stackare som gick med lamporna tomma på olja kanske invände att de inte hade haft en ledig stund. Arbetarna på torget hade större delen av dagen till övers för att de inte kände sig tvungna att tjäna, trots att Herren ständigt söker, trots att det brådskar, från första timmen. Låt oss besvara hans kallelse och säga ja: och låt oss av kärlek uthärda - då känns det inte längre hård - hela dagen i solhettan.

Allt förmår jag

Om du inte kämpar, kan du inte säga att du försöker identifiera dig mer med Kristus, lära känna Honom, älska Honom. När vi börjar gå längs den huvudväg som består i att följa Kristus och uppföra sig som Guds barn, ser vi snart vad som väntar oss: det heliga korset, som vi skall se som den centrala stödjepunkten för vårt hopp om att kunna förenas med Herren.

Jag vill genast förvarna dig om att det här programmet inte är ett bekvämt företag. Att leva så som Herren vill kräver ansträngning. Jag skall läsa upp för er Apostelns uppräkning av äventyr och lidanden som han genomgått för att utföra Jesu vilja: Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio minus ett slag, tre gånger har jag slitit spö, en gång har jag stenats, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet. Ofta har jag varit ute på resor, utsatt för faror i floder, faror från rövare, faror bland landsmän och bland hedningar, faror i städer, i öknar och på havet, faror bland falska bröder. Jag har arbetat och slitit och ofta vakat, jag har svultit och törstat och ofta fastat, jag har frusit och varit utan kläder. Till allt annat kommer det som trycker mig varje dag: mina bekymmer för alla församlingarna.

I dessa samtal med Herren försöker jag att alltid hålla mig till den verklighet som vi lever i, utan att hitta på teorier eller drömma om stora försakelser, hjältedåd, för tillfällen att utföra sådana inträffar vanligtvis inte. Det viktiga är att vi tar vara på tiden, som glider oss ur händerna och som, enligt kristna bedömningsgrunder, är värdefullare än guld, för den motsvarar en försmak av den härlighet som kommer att beviljas oss senare.

Självklart kommer vi att under vår dag inte möta lika många och stora motgångar som de som drabbade Saulus under hans liv. Vi kommer att upptäcka vår egoisms ynklighet, lidelsernas styng, ett onödigt och löjligt högmods örfilar och många andra brister: många, många svagheter. Skall vi då tappa modet? Nej! Låt oss tillsammans med den helige Paulus upprepa inför Herren: Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och nöd, om det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.