Texter på ämnet

Från första stund

Med himmelriket är det som när en familjefar vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Ni känner redan till berättelsen: mannen återvänder vid olika tidpunkter till torget för att leja arbetare; vissa kallades vid gryningen, andra först när natten var mycket nära.

Alla erhåller en denar: den lön jag hade lovat dig, det vill säga, min avbild och likhet. Konungens anlete är inristat i denaren. Guds barmhärtighet är sådan, att han kallar var och en i enlighet med vars och ens personliga omständigheter, för att han vill att alla människor skall frälsas. Men vi är födda kristna, vi har uppfostrats i tron och har mycket tydligt utvalts av Herren. Så förhåller det sig verkligen. När ni således känner er manade att motsvara hans kallelse, även om det är i elfte timmen, kan ni då fortsätta att stå kvar på marknadstorget och sola er som många av de arbetare som hade tid över?

Ni bör inte ha tid över, inte ens en sekund - och jag överdriver inte. Det finns arbete att utföra. Världen är stor och det finns miljoner människor som ännu inte har hört Kristi lära klart och tydligt. Jag vänder mig till var och en av er. Om du har tid över, så tänk efter lite. Det är mycket möjligt att du fallit offer för ljumheten eller att du, övernaturligt talat, är lam. Du rör dig inte, du står stilla, steril, utan att utveckla allt det goda som du borde göra dem som står i din närhet, i din omgivning, på din arbetsplats, i din familj.

Han närmar sig fikonträdet: han närmar sig dig och han närmar sig mig. Jesus, som hungrar och törstar efter själar. Från korset ropade han: sitio!, jag törstar. Han törstar efter oss, vår kärlek, våra själar och alla de själar som vi bör föra till Honom längs korsets väg, som är odödlighetens och den himmelska härlighetens väg.

Han kom fram till fikonträdet men hittade ingenting annat på det än blad. Det är beklagligt. Är det så i vårt liv? Är det så sorgligt att vi saknar tro, en ödmjukhetsiver, (*) att vi varken gör några uppoffringar eller utför några gärningar? Är det så att vi bara har en kristen fasad, men inte ger frukt? Det vore fruktansvärt. För Jesus befaller: Aldrig någonsin skall du bära frukt. Och med en gång vissnade trädet. Vi blir nedstämda av detta stycke i den heliga Skrift, samtidigt som det sporrar oss till att upptända vår tro, att leva i överensstämmelse med tron, så att vi alltid skall bära frukt åt Kristus.

Vi får inte bedra oss: vår Herre är aldrig beroende av våra mänskliga överläggningar; våra ambitiösaste projekt är barnlekar för Honom. Han vill ha själar, han vill ha kärlek; han vill att alla skall söka sig till Honom för att i all evighet njuta av hans rike. Vi bör arbeta mycket på jorden; vi bör arbeta väl, för det är våra vanliga uppgifter som vi skall helga. Men vi får aldrig glömma att göra det för Gud. Om vi gjorde det för oss själva, av högmod, skulle vi bara frambringa löv: varken Gud eller människorna skulle finna någon sötma på vårt träd, trots all grönska.

(*) Det spanska originalet använder uttrycket "vibración de humildad"; "en ödmjukhetsiver" är översättarens försök att fånga författarens sinnrika nyskapelse (övers.anm.).