Kärlek till nästan

När du har avslutat ditt arbete, så gör din broders. Hjälp honom för Kristi skull, så taktfullt och naturligt att inte ens den du hjälper märker att du gör mer än rättvisan kräver.

Detta är verkligen en dygd som kännetecknar Guds barn.

Din nästas brist på barmhärtighet gentemot dig gör dig ont. Vilken smärta förorsakar du inte Gud genom din brist på barmhärtighet - på kärlek - gentemot Honom?

Tillåt dig inte att tänka illa om någon, även om hans ord eller gärningar ger dig goda skäl att göra det.

Ge aldrig negativ kritik. Om du inte kan berömma, så tig.

Tala aldrig illa om din broder, även om du har många skäl att göra det. Gå först till Jesus i tabernaklet, sedan till prästen, din fader, och lätta ditt hjärta för honom.

Och inte till någon annan.

Skvaller är som skabb som smutsar ner och förhindrar apostolatet. Det strider mot kärleken till nästan, tär på krafterna, berövar friden och gör så att man inte kan vara förenad med Gud.

När du själv är så eländig, hur kan det då förvåna dig att även andra har sina brister?

Efter att ha sett vad många fyller hela sina liv med (prat, prat, prat med alla dess konsekvenser) förefaller mig tystnaden nödvändigare och mera älskvärd. Jag förstår mycket väl, Herre, att du kräver räkenskap för varje lättsinnigt ord.

Det är lättare att tala än att handla. Du … som har en så vass tunga - en riktig yxa - har du någonsin, ens av en tillfällighet, försökt att göra det "bra", som andra enligt din "välgrundade" mening gör mindre bra?

Man kan kalla det olika saker: intriger, skvaller, trams, tomt prat, sladder, svek … kanske till och med förtal? gemenhet? När någon som inte är behörig att bedöma andra gör det, är det svårt att undvika att det urartar i rent "kärringprat".

Hur mycket smärtar inte de "rättfärdigas" orättvisa handlingar Gud och hur mycket skadar de inte många människor - och hur mycket kan de inte helga andra!

Vi skall inte döma. Var och en ser saker ur sin egen synvinkel … med sitt förstånd, som nästan alltid är ganska begränsat, och med sina ögon, som ofta är fördunklade och grumlade av lidelsens mörker.

På samma sätt som hos vissa moderna målare, är dessutom många människors perspektiv så subjektivt och sjukligt att de med några godtyckliga drag gör en skiss och försäkrar att det är vårt porträtt, vårt beteende …

Vad lite mänskliga omdömen betyder! Döm inte utan att först ha prövat era omdömen i bön.

Ansträng dig, om det är nödvändigt, att alltid och från första ögonblicket förlåta dem som förolämpar dig. Hur mycket de än skadar eller förolämpar dig, så har Gud förlåtit dig mer än så.

Skvallrar du? I så fall förlorar du den goda andan. Och om du inte lär dig att vara tyst, så är varje ord ett steg som för dig närmare den utgång genom vilken du kommer att lämna det apostoliska företag som du arbetar i.

Döm inte utan att ha hört båda parter. Även folk som tror sig vara fromma glömmer mycket lätt denna för klokheten grundläggande regel.

Vet du vilken skada du kan orsaka om du kastar en sten långt bort med förbundna ögon? Lika lite känner du till den ibland svåra skada som du kan orsaka genom att sprida nedsättande omdömen. Du kanske tycker att de är oförargliga, men det är för att du är förblindad av samvetslöshet eller upprördhet.

Att kritisera, att förstöra är inte svårt. Den mest oerfarne murarlärling kan sätta sin hacka i en katedrals ädla och finhuggna sten.

Att bygga, det är arbete som kräver mästare.

Vem är du för att avgöra om din överordnades beslut är riktiga? Ser du inte att han har fler bedömningsgrunder än du, större erfarenhet, fler rättvisa, omdömesgilla och opartiska rådgivare och framför allt mer nåd, en särskild nåd som motsvarar hans uppgift, som är Guds ljus och mäktiga hjälp?

Dina sammanstötningar med världens egoism kommer att få dig att mera uppskatta de dinas broderliga kärlek.

Din kärlek till nästan är … dryg. På avstånd är du tilldragande, eftersom du skiner. På nära håll är du frånstötande, eftersom du saknar värme.

Så synd!

Frater qui adiuvatur a fratre quasi civitas firma - En broder som hjälps av sin broder är lik en fast stad.

Tänk efter ett tag, och bestäm dig sedan för att alltid leva denna broderlighet som jag ständigt råder dig till.

Om jag inte ser dig utöva den välsignade broderlighet som jag ständigt predikar för dig, måste jag påminna dig om aposteln Johannes hjärtliga ord: Filioli, non diligamus verbo neque lingua, sed opere et veritate - Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning.

Kärlekens kraft! Även er ömsesidiga svaghet kommer att bli ett stöd som upprätthåller er då ni skall uppfylla era plikter, om ni lever den välsignade broderligheten. Som i ett korthus håller korten varandra uppe.

Kärleken består mer i att "förstå" än i att "ge".Sök därför alltid efter en ursäkt för din nästa - det finns alltid sådana - om det är din uppgift att döma någon.

Vet du om att den där personens själ är i fara? Trots att du är långt borta kan du ge effektiv hjälp genom förening i bön. Så hjälp till då, och oroa dig inte.

Jag uppskattar att du oroar dig för dina bröder: det är ett tecken på er ömsesidiga kärlek. Men se till att inte oron urartar och att du tappar din inre frid.

I allmänhet är folk inte särskilt generösa med pengar, skriver du till mig. Mycket prat, översvallande entusiasm, löften, planer. Men när det är dags att göra en uppoffring är det få som "tar i". Och om de ger något, så måste det vara i samband med något nöje - dans, tombola, bio, en mottagning - eller för att finnas med på en bidragslista som trycks i tidningen.

Det är en sorglig bild som du målar upp, men det finns undantag. Var även du en av dem vars vänstra hand inte vet vad den högra gör, när den ger gåvor.

Böcker. Jag sträckte ut min hand som en Kristi tiggare och bad om böcker. Böcker! De är näring för det katolska, apostoliska och romerska förståndet hos många unga studenter.

Jag sträckte ut min hand som en Kristi tiggare … och hur snopen blev jag inte gång på gång! Varför, Jesus, förstår de inte den djupa kristna kärlek till nästan som finns i denna gåva som är nyttigare än gott bröd?

Du är alltför naiv. Att det finns få människor med äkta kärlek till nästan! Att kärleken till nästan inte består i att ge bort gamla kläder eller ett par småslantar … Och du berättar din historia och din besvikelse.

Jag kan bara säga: låt oss - dig och mig - ge oss själva utan snålhet. Därigenom kommer vi att bespara dem som umgås med oss dina besvikelser.

"Hälsa alla de andra heliga. Alla de heliga hälsar till er. Till de heliga som bor i Efesos. Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi." - Är den inte rörande denna beteckning - heliga! - som de första kristna använde för att kalla varandra? Lär dig att umgås så med dina bröder