I ditt apostolat skall du lyda utan att fästa dig vid de mänskliga egenskaperna hos den som befaller dig att göra någonting eller vid hans sätt att befalla. Annars är lydnaden ingen dygd.

Det finns många kors: av briljanter, pärlor, smaragder, emalj, elfenben …; och även av trä, som vår Herres. Alla förtjänar lika mycket vördnad, för Korset talar till oss om den människoblivne Gudens offer. Tänk på det då du lyder, utan att glömma att han omfamnade Korsets trä med kärlek, utan tvekan! Och där erhöll han vår Återlösning.

Bara efter att ha lytt - för det är ett tecken på att du har ärliga avsikter - får du göra en broderlig tillrättavisning, enligt de krav som ställs för att göra den, och så kommer du att stärka enheten genom att ha uppfyllt den plikt som ålåg dig.