Botgöring

Vår Herre Jesus vill det: det är nödvändigt att följa honom på nära håll. Det finns ingen annan väg. Detta är den helige Andes verk i varje själ - i din. Var följsam, ställ inte upp hinder i vägen för Gud, låt honom korsfästa ditt arma kött.

Om man säger ordet kärlek många gånger utan att stödja det med små uppoffringar, blir det tröttsamt.

Självtukt är ur alla perspektiv av utomordentlig betydelse.

- Av mänskliga skäl, för den som inte är herre över sig själv kan aldrig utöva ett positivt inflytande över andra och omgivningen kommer att besegra honom så snart den lyckas tilltala hans personliga smak. Han kommer att vara en man utan energi som är oförmögen att göra en stor ansträngning när det är nödvändigt.

- Av gudomliga skäl: tycker du inte att det är rätt att vi genom våra små gärningar visar att vi älskar och är undergivna Den som gav allting för oss?

Snarare än att vara ett uttryck för Kärleken, är botgöringsandan en konsekvens av den. Erkänn, att om du misslyckas i dessa små prov, så vacklar din kärlek till Kärleken.

Har du inte märkt att människor som tuktar sig, genom att vara enkla, till och med i denna världen njuter mer av ting som är goda?

Tuktar man inte sig själv, finner man ingen lycka i denna världen.

När du väl bestämt dig för att tukta dig, kommer ditt inre liv att förbättras och din verksamhet kommer att bli mycket mera fruktbar.

Vi får inte glömma det: I alla mänskliga aktiviteter måste det finnas män och kvinnor med Kristi Kors i sina liv och i sina verk. Med Korset rest, synligt, gottgörande; en symbol för frid, för glädje; en symbol för Återlösningen, för människosläktets enhet, för den kärlek som Gud Fader, Gud Son, Gud helige Ande, den heliga Treenigheten har hyst och hyser för mänskligheten.

"Kommer du att skratta åt mig, fader, om jag säger att jag - för några dagar sedan - själv blev förvånad när jag spontant erbjöd Herren den uppoffring det innebar för mig att ägna tid åt att laga en trasig leksak åt ett av mina barn?" - Jag skrattar inte, jag är lycklig! För med samma Kärlek ägnar sig Gud åt att laga våra brister.

Dö bort från dig själv, men var varken rå eller bitter. - Var samlad, men inte inbunden.

En dag som går utan självtukt är en förlorad dag, för har vi inte förnekat oss själva, så har vi inte erbjudit Gud oss själva som brännoffer.

Har du inte någon enda gång gått emot din egen smak, dina nycker? Tänk på att Den som ber dig om det är fastspikad vid ett Kors - och lider med alla sina känslor och själsförmögenheter - och bär en törnekrona på sitt huvud … för dig.

Du framstår som en utmärkt teoretiker …, men du ger inte efter ens i obetydliga struntsaker! - Jag tror inte på en sådan botgöringsanda!

Att vara aktsam i små saker kräver att man ständigt tuktar sig, vilket är vägen för att göra livet trevligare för andra.

Jag föredrar dygder framför stränghet, säger Jahve med andra ord till det utvalda folket som lurar sig självt med vissa yttre formaliteter.

- Därför måste vi göra bot och tukta oss, som verkliga bevis på kärlek till Gud och till nästan.

När vi i bönen tänker på Kristi Lidande, frigör sig Passionshistorien från historiens kalla ram eller de fromma betraktelsernas begränsningar och framstår inför våra ögon som det var - fruktansvärt, förkrossande, grymt, blodigt … och fullt av Kärlek.

- Och då märker man att synden inte bara är ett litet "stavfel". Det är att korsfästa Guds Son, att slita sönder hans händer och fötter med hammarslag, att få hans hjärta att brista.

Om du verkligen önskar vara en botgörande själ - botgörande och lycklig - måste du framför allt försvara dina dagliga stunder av bön - intim, generös, lång bön - och se till att inte bara förlägga dessa stunder till tider som du råkar ha lediga, utan till en fast tidpunkt, om det är möjligt. Ge inte efter i dessa detaljer.

Låt dig bli en slav under din dagliga tillbedjan, så försäkrar jag att du ständigt kommer att vara lycklig.

En kristen segrar alltid genom Korset, genom självförsakelse, eftersom han därigenom låter Guds allmakt verka.

När du minns ditt tidigare liv, som inte har utmärkt sig annat än genom sin blekhet, så tänk då på hur mycket tid du har förlorat och hur du skall göra för att ta igen den: med botgöring och med större hängivelse.

Då du tänker på alla de saker i ditt liv som inte har fått något värde för att du inte har uppoffrat dem åt Gud, bör du känna dig snål, ivrig att ta vara på alla tillfällen och att inte försumma något lidande. - Om smärtan följer oss skapade varelser längs vägen, hur dumt är det då inte att inte ta vara på den?

Tycker du om att opponera, att göra motstånd? … Bra, gör det genom att opponera och göra motstånd mot dig själv!

Medan den heliga Familjen vilar, visar sig ängeln för Josef för att de skall fly till Egypten. Maria och Josef tar Jesusbarnet och ger sig iväg utan dröjsmål.

De gör inte motstånd, de kommer inte med undanflykter, de väntar inte på att natten skall ta slut … Säg till vår Moder den heliga Maria och vår fader och herre den helige Josef att vi vill lära oss att snabbt älska den passiva botgöringen.

Jag skriver den här punkten för att du och jag skall kunna lägga ifrån oss denna bok med ett leende och för att lugna de troskyldiga läsare som av oförstånd eller illvilja ville se ett kabbalistiskt budskap i att Vägen hade 999 punkter.

Detta kapitel på ett annat språk