77

Själsstyrka, fridfullhet, tålamod, storsinthet

Låt oss nu begrunda några av dessa mänskliga dygder. Fortsätt er dialog med vår Herre medan jag talar och be Honom att hjälpa oss alla, att han uppmuntrar oss att idag fördjupa oss i hans människoblivandes mysterium, så att även vi, i våra kroppar, skall kunna vara levande vittnesbörd bland människorna om att han har kommit för att frälsa oss.

Ingen kristens väg, ingen människas väg, är någonsin enkel. Visst kan det periodvis verka som om allt går efter våra planer, men vanligtvis varar de perioderna inte länge. Att leva är att möta svårigheter och att i sitt hjärta känna såväl glädje som bekymmer; och i den smedjan kan människan vinna själsstyrka, tålamod, storsinthet och fridfullhet.

Den är stark som uthålligt uppfyller vad han i sitt samvete förstår att han måste göra; den som inte mäter värdet av en uppgift uteslutande efter den vinning han kan dra av den utan efter den tjänst han därigenom kan bistå andra med. Den som är stark lider ibland, men håller ut; han kanske gråter, men håller tillbaka tårarna. När motståndet tilltar böjer han sig inte. Minns det exempel som vi finner i Mackabéerboken: gamlingen Eleazar som föredrar att dö framför att bryta mot Guds lag. Därför vill jag nu modigt skiljas från livet, så att jag visar mig värdig min höga ålder och ger de unga ett ädelt exempel på hur man villigt och med ädelt sinne dör en skön död för den höga och heliga lagen.

Denna punkt på ett annat språk