275

Det kristna folkets tro

Detta har alltid varit en fast trossats. Mot dem som förnekade den förklarade konciliet i Efesos att den som inte bekänner att Emmanuel verkligen är Gud, och att den heliga Jungfrun därför är Guds moder, eftersom hon enligt köttet avlade Guds inkarnerade Ord, varde anatema.

Historien har bevarat vittnesbörd om de kristnas glädje inför detta klara och tydliga besked som bekräftade vad de alla trodde: Allt folket i staden Efesos stannade från morgonens första timmar ända till natten i spänd förväntan på avgörandet … När det blev känt att hädelsernas upphovsman hade avsatts, började alla att med en röst ära Gud och applådera Synoden, eftersom trons fiende hade fallit. Så snart vi kommit ut ur kyrkan beledsagades vi med facklor till våra hem. Det var natt: i hela den upplysta staden rådde glädje. Så skrev den helige Kyrillos och jag kan inte förneka att trots att det har gått 16 århundraden sedan dessa händelser, gör detta uttryck för fromhet ett djupt intryck på mig.

Må Gud vår Herre göra så att samma tro må brinna i våra hjärtan, och att vi förenas i en sång av tacksägelse: för genom att välja Maria till att vara moder till Kristus, en människa som vi, har den heliga Treenigheten satt var och en av oss under hennes moderliga mantels skydd. Hon är Guds moder och vår moder.

Denna punkt på ett annat språk