Jag vill påminna er om att om ni är uppriktiga, om ni visar er som ni är, om ni blir gudomliggjorda på ödmjukhetens och inte högmodets grund, så kommer ni och jag att vara trygga under alla förhållanden. Vi kommer alltid att kunna tala om segrar och kalla oss segrare. Det kommer att vara segrar som äger rum i vårt innersta, av kärlek till Gud, och skänker själen lugn, lycka och förståelse.

Ödmjukheten kommer att driva på oss så att vi utför storverk; men ett villkor är att vi inte förlorar medvetenheten om vår ringhet ur sikte och att vår övertygelse om vår arma nöd växer för var dag som går. Medge utan att tveka att du är en tjänare som är skyldig att utföra ett stort antal tjänster. Stoltsera inte med att kallas Guds son - låt oss erkänna nåden, men inte glömma vår natur -; bli inte inbilsk om du har tjänat väl, för du har gjort det du var skyldig att göra. Solen utför sin uppgift, månen lyder; änglarna utför sina uppdrag. Det redskap som Herren valde för hedningarna säger följande: Jag är inte värdig att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds Kyrka (1 Kor 15:9) … Inte heller vi skall eftersträva att bli lovordade för våra alltid ynkliga förtjänster.