86

Hela Treenigheten är närvarande i Mässoffret. I enlighet med Faderns vilja och i samarbete med den helige Ande offrar sig Sonen som en återlösande offergåva. Låt oss lära oss att umgås med den heliga Treenigheten, med den ende och Treenige Guden: tre gudomliga Personer förenade i sitt väsen, i sin kärlek, i sin verkningsfullt helgande verksamhet.

Omedelbart efter lavabo* säger prästen: Mottag,Heliga Treenighet, detta offer som vi frambär åt dig till åminnelse av vår Herres Jesu Kristi lidande, uppståndelse och himmelsfärd. Och i slutet av Mässan finns en annan bön av flammande lovprisning av den ende och Treenige Guden: Placeat tibi, Sancta Trinitas, obsequium servitutis meae … Låt, Heliga Treenighet, denna min lydiga tjänst vinna dit välbehag, och giv att detta offer, som jag ovärdige framburit inför ditt majestäts ögon måtte vara dig behagligt och, genom ditt förbarmande, till försoning för mig och alla dem för vilka jag framburit det.

I Mässan – jag insisterar – handlar Gud, Treenigheten, och inte människan. Prästen som firar Mässan bidrar till vår Herres plan genom att låna ut sin kropp och sin röst, men han agerar inte i eget namn, utan in persona et in nomine Christi, i Kristi person och i Kristi namn.

Treenighetens kärlek till människorna skänker genom Kristi närvaro i Eukaristin Kyrkan och hela mänskligheten alla nådegåvor. Detta är det offer som Malaki profeterade om: Från öster till väster är mitt namn stort bland folken, och överallt frambär man rökelseoffer åt mitt namn, ett rent offer. Det är Kristi offer som frambärs åt Fadern med den helige Andes medverkan: ett offer av oändligt värde, som bland oss förevigar den återlösning som det gamla Förbundets offer inte kunde utverka.

Skrifthänvisningar
Denna punkt på ett annat språk