Döden kommer, ofrånkomligt. Vilken tom fåfänglighet är det därför inte att göra livet här nere till tillvarons mitt! Se så många människor som lider. Vissa för att deras liv tar slut, det gör dem ont att lämna det; andra för att det pågår, det tråkar ut dem … I båda fallen är det meningslöst att betrakta vår jordiska vandring som ett mål i sig.

Man måste göra sig fri från den logiken och förankra sig i en annan: den eviga. Det är nödvändigt att göra en helomvändning: att tömma sig på sig själv, på sina egocentriska motiv, som är förgängliga, för att återfödas i Kristus, som är evig.