Texter på ämnet

Jag medger att prövningen är för svår: du har en rejäl uppförsbacke framför dig, du måste gå "motsträvigt".

- Vad jag råder dig att göra? - Upprepa: omnia in bonum!, allt som sker, allt som "händer mig", är för mitt bästa … Därför - och det är rätt slutsats: acceptera det som du tycker verkar vara så svårt som en ljuv verklighet.

Ett botemedel mot din oro: ha tålamod, rätta avsikter och se på saker och ting ur ett övernaturligt perspektiv.

Avlägsna omedelbart - Gud är ju med dig! - fruktan och inre oro … Undvik de minsta antydningarna till sådana känslor, för de tjänar endast till att mångfaldiga frestelser och öka faran.

Om du - genom att hålla blicken stadigt fäst på Gud - kan behålla din frid inför saker som oroar dig, om du lär dig att glömma bagateller, agg och avundsjuka, kommer du att förlora mycket mindre energi som du behöver för att arbeta effektivt i människornas tjänst.

När vi befinner oss i mörker och själen är förblindad och orolig, måste vi likt Bartimaios söka oss till Ljuset. Upprepa, ropa, insistera med ständigt större kraft, Domine, ut videam! - Herre, gör så att jag kan se! … Då kommer dina ögon att se dagens ljus och du kommer att njuta av den klarhet som han kommer att bevilja dig.