Texter på ämnet

Var så säker: även där finns det många som kan förstå din väg; själar som - medvetet eller omedvetet - söker efter Kristus och som inte finner honom. Men "hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar?"

Blir de upprörda över att du talar om att ge sig själv till Gud med människor som aldrig ställts inför den frågeställningen? … Bra, än sen? Du är kallad att vara en apostel för apostlar.

Du drar dig för att tala om Gud, om kristet liv, om kallelse … för att du inte vill orsaka lidande? Du glömmer att det inte är du som kallar, utan Han: ego scio quos elegerim - jag vet vilka jag har utvalt.

Dessutom skulle det smärta mig om det gömde sig bekvämlighet eller ljumhet bakom denna falska hänsyn: föredrar du fortfarande en stackars mänsklig vänskap framför Guds vänskap?