Texter på ämnet

De här dagarna - sade du - har varit lyckligare än någonsin. Jag svarade dig utan att tveka: Det är för att du "har levt" lite mer hängivet än vanligt.

Sedan du sade "ja" till Honom förändras färgerna vid horisonten med tiden - allt vackrare för var dag som går - som strålar, ständigt mera vidsträckt och ljus.

Men du måste fortsätta att säga "ja".

Du har blivit ung på nytt! Faktiskt känner du att umgänget med Gud på kort tid har fört dig tillbaka till din enkla och lyckliga ungdom och till tryggheten och lyckan - utan barnslighet - i det andliga barnaskapet … Du ser dig omkring, och märker att samma sak händer med de andra: åren går sedan deras möte med Herren, och förutom att växa i mognad, stärks de av en outplånlig ungdom och glädje. De är inte ungdomliga; de är verkligen unga och glada!

Denna sanning som hör det inre livet till tilltalar, styrker och hänför människor. Tacka dagligen Deum qui laetificat juventutem meam - den Gud som fyller din ungdom med glädje.

Du saknar inte Guds nåd. Så om du motsvarar den, bör du känna dig trygg.

Segern beror på dig: din styrka och handlingskraft är - förenade med nåden - mer än tillräckliga skäl för att ge dig den optimism som man känner när man är säker på att segra.

Igår var du kanske en av alla dessa förbittrade och besvikna människor som misslyckats i sina personliga ambitioner. Idag, efter att Han tagit plats i ditt liv - tack, gode Gud! - skrattar du och sjunger, och för med dig ett leende, Kärleken och lyckan vart helst du går.

Tacka Gud för att du är glad, med en djup glädje som inte väsnas.

Med Gud, tänkte jag, verkar varje ny dag mera tilldragande än gårdagen. Jag lever "bitvis". En dag anser jag en detalj vara underbar, nästa dag upptäcker jag nya vyer som jag tidigare inte hade lagt märke till … Fortsätter det i den här takten vet jag inte vad som kommer att hända om ett tag.

Senare upptäckte jag att Han försäkrade mig: Varje dag kommer din glädje att bli större, för du kommer att fördjupa dig alltmer i ditt gudomliga äventyr, i det stora "klister" som jag har satt dig i. Och du kommer att upptäcka att jag inte överger dig.

Glädjen är en konsekvens av hängivelsen. Den bekräftas för varje varv man drar bevattningshjulet.

Vilken orubblig glädje det har givit dig att hänge dig till Gud! … Och med vilken längtan, med vilken iver, måste du inte önska att alla skall komma att ta del av din glädje!

Du bestämde dig, mer på grund av att du hade tänkt igenom saken än för att du brann av entusiasm.

Även om du önskade känslor, hade du inte plats för dem. Du gav dig själv när du blivit övertygad om att Gud ville det.

Och sedan den stunden har du inte "känt" något allvarligt tvivel, men väl en lugn, fridfull, glädje som ibland blir översvallande. Så belönar Gud djärva handlingar av Kärlek.