Texter på ämnet

Du skapar en konstlad stämning kring dig som präglas av tvivel och misstänksamhet, för när du talar verkar det som om du spelar schack: du säger varje ord som om du tänkte fyra drag framåt.

Tänk noga på att när det i Evangeliet berättas om de sorgligt misstrogna och hycklande skriftlärda och fariséerna, sägs det att de ställde frågor till Jesus ut caperent eum in sermone - för att vända hans ord mot honom! - Fly från ett sådant beteende.

Om det nu stör dig att de säger sanningen … varför frågar du då överhuvudtaget?

- Skulle du kanske vilja att de svarade med det som är din sanning, för att rättfärdiga dina villovägar?

De där personerna, sade han sorgset, har inte Kristi anda, de bär bara en mask med hans avbild … Därför har de inte något kristet omdöme, de når inte fram till sanningen, de bär inte frukt.

Vi, Guds barn, får inte glömma att Mästaren sade att "den som lyssnar till er, lyssnar till mig". Därför … måste vi försöka att vara Kristus; aldrig en karikatyr av honom.

Hyckleri gör alltid att de som odlar det lever ett liv av bitter och hätsk självtukt.

Inför sådana förslag som Herodes: "Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom", ber vi om den helige Andes hjälp för att han må skydda oss från "försvar eller fagra löften" från skenbart välvilliga personer.

- Vi kommer inte att sakna Tröstarens ljus om vi, i likhet med de tre vise männen, söker sanningen och talar uppriktigt.

Säger du att det finns de som tar illa upp för att du säger saker i klara ordalag?

- De kanske har dåligt samvete och måste dölja det på det sättet.

- Fortsätt handla som du gör för att hjälpa dem att reagera.

Så länge som du tolkar andras avsikter i ond tro, har du inte rätt att kräva förståelse för egen del.

Du pratar ständigt om att man måste ändra och reformera saker och ting. Bra … reformera dig själv - du är i stort behov av det - så kommer du att ha påbörjat reformationen.

Och tills du gör det tror jag inte på dina uppmaningar till förnyelse.

Det finns människor som är så till den milda grad fariséiska … att de blir upprörda när de hör andra upprepa exakt samma sak som de själva tidigare har sagt.

Du lägger dig i allt så till den grad, att det verkar som om du inte ägnar dig åt någon annan uppgift än att dyka in i andras liv. Och när du till slut snubblar på en hederlig man med en energisk vilja som hejdar dig, beklagar du dig offentligt som om han hade förolämpat dig.

- Så långt har fräckhet och ett snedvridet samvete fört dig … och många andra.

I ett enda drag vill du tillskansa dig "hedern" i den sanna ståndpunkten och de gemena "fördelarna" med den motsatta ståndpunkten … - Detta kallas, på alla språk, dubbelspel.

Så goda de är! De är beredda att "förlåta" det som inte förtjänar annat än beröm!