Texter på ämnet

Vi bör be Gud om tro, hopp och kärlek, med ödmjukhet, med en uthållig bön, med ett hederligt uppförande och rena vanor.

Vänd dig till Jungfrun — Guds moder, dotter och brud, vår moder — och be henne att utverka mer nåd åt dig av den heliga Treenigheten: nåd i form av tro, hopp, kärlek och ånger. Be så, för att vid tillfällen i livet då det verkar blåsa en kraftig och torr vind mäktig nog att få själens blommor att vissna, inte dina… eller dina bröders blommor skall vissna.

Vilket ögonblick som helst är gynnsamt för att fatta en verkningsfull föresats, för att säga "jag tror", för att säga "jag hoppas", för att säga "jag älskar".

Lär dig att prisa Fadern och Sonen och den helige Ande. Lär dig att hysa en särskild vördnad för den heliga Treenigheten: Jag tror på Gud Fader, jag tror på Gud Sonen, jag tror på Gud den helige Ande. Jag hoppas på Gud Fader, jag hoppas på Gud Sonen, jag hoppas på Gud den helige Ande. Jag älskar Gud Fader, jag älskar Gud Sonen, jag älskar Gud den helige Ande. Jag tror på, hoppas på och älskar den heliga Treenigheten.

Denna andaktsövning är nödvändig som en övernaturlig övning för själen, och tar sig uttryck i hjärtats rörelser, även om den inte alltid kläs i ord.

Även om du ibland känner att du inte har lust att be och du tycker att det du säger bara är en läpparnas bekännelse, så förnya dina akter av tro, hopp och kärlek. Somna inte! För annars kommer det onda dit det goda nu finns, och drar dig med sig.

När du talar om de teologala dygderna, tron, hoppet och kärleken, så tänk på att det är dygder som man framför allt skall leva, snarare än teoretisera kring.