Texter på ämnet

Då du börjar en ny dag för att arbeta sida vid sida med Kristus och hjälpa så många människor som söker honom, skall du vara övertygad om att det bara finns en väg: att ta sin tillflykt till Herren.

Det är bara i bön och genom bön som vi lär oss tjäna våra medmänniskor!

Det inre livet stärks genom att man kämpar i sina dagliga fromhetsövningar som man bör uppfylla — mer än så, bör leva — kärleksfullt, för Guds barns väg är en väg av Kärlek.

Det uppdrag att tjäna som den gudomlige Mästaren gav oss är stort och vackert. Därför överensstämmer denna goda anda — en stor värdighet! — fullkomligt med den kärlek till friheten som bör genomsyra de kristnas arbete.

Försumma inte bruket av broderliga tillrättavisningar, som är ett tydligt bevis på den övernaturliga dygden kärlek till nästan. Det är svårt: det är bekvämare att hålla sig borta. Bekvämare ja, men inte övernaturligt.

Och för dessa underlåtelser kommer du att få avlägga räkenskap för inför Gud.

När du måste göra en broderlig tillrättavisning, skall den vara full av finkänslighet — kärlek till nästan! — till form och i sak, för i det ögonblicket är du Guds redskap.

Om du kan tycka om dina medmänniskor och sprider denna tillgivenhet — Kristi ömma, finkänsliga kärlek — till alla, så kommer ni att stödja varandra: och den som är på väg att falla kommer att känna sig stödd — och manad — av denna broderliga styrka till att vara Gud trogen.

Främja din anda av självtukt i detaljer av kärlek till nästan, och ansträng dig för att göra vägen till helighet mitt i världen angenäm för alla: ett leende kan ibland vara det bästa uttrycket för botgöringsandan.

Se till att du dagligen och generöst bemödar dig, glatt och diskret, om att tjäna dina medmänniskor och göra deras liv behagligt.

Att handla så visar verkligen Jesu Kristi kärlek.

Du bör se till att det "goda humör" — den glädje — som är en frukt av ett inre liv finns där du befinner dig.

Bemöda dig om att ägna dig åt en mycket intressant form av självtukt: att inte låta dina samtal kretsa kring dig själv.

De flesta som har personliga problem "har dem" på grund av att de egoistiskt tänker på sig själva.

Vill du veta en hemlighet för att bli lycklig? Ge dig själv och tjäna dina medmänniskor, utan att förvänta dig att de skall vara tacksamma för det.

Jag föreslår dig en bra regel som du kan följa för att leva broderligt i en anda av tjänande: När du inte är närvarande skall de andra kunna fortsätta och genomföra den uppgift som du har för handen tack vare den erfarenhet som du generöst delar med dig av, utan att du gör dig oumbärlig.

När jag predikar att man skall göra sig till en matta så att andra kan ha något mjukt att gå på, vill jag inte bara säga en vacker fras: det bör vara en verklighet!

Det är svårt, liksom heligheten är svår; men det är lätt, för — jag insisterar — heligheten ligger inom räckhåll för alla.

När man verkligen lever kärleken till nästan har man inte tid att söka sig själv. Det finns inte utrymme för högmodet, man finner bara tillfällen att tjäna!

Det finns ingen större värdighet än att veta att man tjänar: att frivilligt göra sig till allas tjänare!

Det är så man vinner de stora hedersbetygelserna, i världen och i himlen.