Texter på ämnet

Barn, stackars åsna: även om Herren med Kärlek har renat dina svarta axlar, ständigt vana vid gödsel, och lagt på dig ett seldon av satin med strålande juveler, så glöm inte — stackars åsna! — att du av egen förskyllan kan kasta den vackra bördan till marken … men att du själv inte kan sätta på dig den igen.

Må du kunna förvärva — det vill du — en åsnas dygder! Åsnan är ödmjuk, den arbetar hårt och ihärdigt, den är envis!, trogen, går med säkra steg, den är stark — och om den har en god husbonde — tacksam och lydig.

Fortsätt att betrakta åsnans egenskaper och lägg märke till att åsnan, för att göra någonting nyttigt måste låta sig styras av en annans vilja, av den som leder den … Ensam skulle den bara … uppföra sig som en åsna. Med all säkerhet skulle den inte komma att tänka på någonting bättre att göra än att rulla sig på marken, springa till krubban … och skria.

Jesus! — säg det till honom du också — ut iumentum factus sum apud te! — du har gjort mig till din lilla åsna; lämna mig inte, et ego semper tecum! — så kommer jag alltid att vara med dig. Led mig alltid hårt bunden av din nåd: tenuisti manum dexteram meam … du har tagit tag i min grimma: et in voluntate tua deduxisti me … och få mig att göra din vilja. Så kommer jag att älska dig i evigheters evighet! — et cum gloria suscepisti me!