Texter på ämnet

Världen beundrar bara uppseendeväckande offer, därför att den inte känner till värdet av tysta och fördolda offer.

Konfessionslöshet. Neutralitet. Gamla myter som ständigt försöker uppträda i ny förklädnad.

Har du någon gång funderat på hur absurt det är att ge upp sin katolska övertygelse när man börjar arbeta på universitetet, i sin fackförening, vid en vetenskaplig kongress eller i parlamentet, som om det vore lika enkelt som att lägga ifrån sig sin hatt i garderoben?

Det helighets plan som Herren förväntar sig av oss, bestäms genom följande tre punkter: helig orubblighet, heligt tvång och helig oförskämdhet.

Helig oförskämdhet är en sak, världslig fräckhet en helt annan.

Den heliga oförskämdheten är ett kännetecken på "att man lever som ett barn". Barn oroar sig inte för något. Ett barn försöker inte dölja sina brister, sina naturliga brister, även om hela världen tittar på det …

Överförd på det övernaturliga livet leder denna oförskämdhet till att man kan resonera på följande sätt: beröm, förakt …; beundran, hån …; ära, skam …; hälsa, sjukdom …; rikedom, fattigdom …; skönhet, fulhet …

Än sen då?

Skratta åt vad andra anser vara löjligt. Bry dig inte om vad folk kommer att säga. Se och känn Gud i dig själv och i allt som omger dig. Så kommer du slutligen att få den heliga oförskämdhet som du paradoxalt nog behöver för att leva med en kristen gentlemans taktfullhet.

Om du är heligt oförskämd, vad bryr du dig då om "vad kan de ha tyckt" och om "vad kommer de att säga"?

Gör klart för dig att det löjliga inte existerar för den som har gjort sitt bästa.

I allmänhet är folk inte särskilt generösa med pengar, skriver du till mig. Mycket prat, översvallande entusiasm, löften, planer. Men när det är dags att göra en uppoffring är det få som "tar i". Och om de ger något, så måste det vara i samband med något nöje - dans, tombola, bio, en mottagning - eller för att finnas med på en bidragslista som trycks i tidningen.

Det är en sorglig bild som du målar upp, men det finns undantag. Var även du en av dem vars vänstra hand inte vet vad den högra gör, när den ger gåvor.

Nonne hic est fabri filius? Nonne hic est faber, filius Mariae? - Är det inte snickarens son? Är det inte snickaren, Marias son? Det är mycket troligt att man kommer att tala likadant om dig som man gjorde om Jesus, med lite förvåning och lite hån, om du "definitivt" beslutar dig för att göra Guds vilja, för att vara ett redskap: Men är inte det där …? Tig. Och låt dina gärningar styrka ditt uppdrag.

Det finns en fromhetens etikett. Lär dig den. Jag tycker synd om dessa "fromma" människor som inte vet hur de skall uppföra sig under den heliga Mässan - även om de går i den varje dag - eller hur de skall göra korstecknet (de gör några konstiga gester i all hast) eller hur de skall böja knä inför tabernaklet (deras löjliga knäböjningar liknar ett hån) eller hur de skall böja sitt huvud med vördnad inför en bild av vår Fru.

Nu är vi där igen … Man har sagt, man har skrivit. För, emot. Med goda eller mindre goda avsikter, halvsanningar och förtal, lovprisningar och upphöjelser, dumma eller träffsäkra kommentarer …

Du är dum, jättedum! Om du går rakt mot målet, med huvudet och hjärtat berusat av Gud, vad behöver du då bry dig om vindens brus eller syrsans sång, eller råmanden, grymtningar, gnäggningar?

Dessutom … är det oundvikligt: Man kan inte begränsa det gränslösa.