Texter på ämnet

Vad du skrattade när jag rådde dig att ställa din ungdoms år under ärkeängeln Rafaels beskydd, så att han kan föra dig, likt den unge Tobias, till ett heligt äktenskap med en god, vacker och rik kvinna, sade jag skämtsamt.

Och vad fundersam du blev när jag därefter tillade att du även skulle ställa dig under den unge aposteln Johannes beskydd, för det fall att Herren skulle kräva mer av dig.

För dig, som inombords klagar över att man behandlar dig hårt och upplever kontrasten med dina släktingars uppträdande, skriver jag av ur en militärläkares brev: "Gentemot den sjuke kan man antingen uppträda kallt och effektivt som en redlig yrkesman, vilket är objektivt och nyttigt för patienten, eller som familjen, med gråtmilt jämmer. Vad skulle det bli av en förbandsplats under ett slag, när de sårade strömmar till och ständigt blir fler för att det inte går att evakuera dem tillräckligt snabbt, om det vid varje bår stod en hel familj? Man skulle lika väl kunna gå över till fienden."

Jag behöver inga underverk: för min del räcker de som finns i den heliga Skrift mer än väl.

Däremot behöver jag din pliktuppfyllelse och att du motsvarar nåden.

Besviken. Du hänger läpp för att folk just givit dig en läxa! När de trodde att du inte behövde dem, var deras tillgänglighet översvallande. När det gick upp för dem att du kunde komma att behöva lite pengar, några futtiga slantar, förvandlades deras vänskap till likgiltighet.

Lita bara på Gud och på dem som för hans skull är förenade med dig.

Om du ändå bestämde dig för att tjäna Gud "på riktigt", med samma energi som du nu lägger ned på att tjäna din äregirighet, din fåfänga, din sinnlighet …!

Om du känner en impuls att leda människor, så måste du sträva efter att vara sist bland dina bröder, men först bland andra.

Låt se: hur kan du känna dig förolämpad av att någon har större förtroende för vissa personer som han redan tidigare har lärt känna eller som han känner sig stå närmare än dig på grund av personkemi, gemensamma yrkesintressen eller karaktärsdrag? Trots det, undvik även blotta skenet av en partikulär vänskap bland de dina.

Om en delikat och utsökt rätt blir uppäten av ett svin, så omvandlas den i bästa fall bara till fläsk.

Låt oss vara änglar och förädla de idéer som vi tillägnar oss. Eller åtminstone människor, och förvandla vår föda till vackra muskler eller kanske till en mäktig hjärna … som kan förstå och tillbe Gud.

Men … låt oss inte vara djur, som så många andra människor!

Har du det långtråkigt? Det är för att dina sinnen är vakna medan din själ sover.

Kristi kärlek kommer att få dig att göra många eftergifter … mycket ädla sådana. Kristi kärlek kommer även att få dig att uppträda orubbligt många gånger … och även det är mycket ädelt.

Om du inte är elak, och det är vad du verkar vara, så är du dum. Och den dumheten, som väcker anstöt, är värre än elakhet.

När folk som inte har speciellt stort anseende som yrkesmänniskor gör stort väsen av sig i samband med offentliga religiösa manifestationer, är det förståeligt att ni får lust att viska till dem: Snälla ni, var lite mindre katolska.