Texter på ämnet

Dagens läsning visar oss Daniel mitt bland hungriga lejon. Utan pessimism - jag påstår inte att det var bättre förr, för varje tid har sina goda och dåliga sidor - tänkte jag på att det även nuförtiden går många lejon lösa och att det är en sådan miljö vi har att leva i. Lejon som söker efter någon att sluka: tanquam leo rugiens circuit quaerens quem devoret.

Hur skall vi undvika dessa vilddjur? Det går kanske inte för oss som för Daniel. Jag jagar inte efter underverk, men jag blir hänförd av Guds storhet när han utför dem, och jag förstår att det hade varit enklare att stilla profetens hunger eller att sätta mat framför honom; men han gjorde det inte. Däremot beslutade han att en annan profet, Habackuk, på ett mirakulöst sätt skulle förflyttas från Judéen för att ge honom att äta. Gud hade inte någonting emot att utföra ett stort underverk. Det var nämligen inte Daniels eget fel att han befann sig i lejonkulan, utan en följd av djävulens följeslagares orättvisa, av att han var en Guds tjänare som förstörde avgudabilder.

För vår del skall även vi - inte genom att utföra spektakulära stordåd, utan genom att leva ett normalt, vardagligt, kristet liv och genom att så frid och glädje - förstöra många avgudabilder: avgudabilder som tar sig form i oförståelse, orättvisa och okunskap, i den tro att människan i sig är tillräcklig, vilket gör att man arrogant vänder Gud ryggen.

Var inte rädda, frukta ingen skada, även om ni arbetar under fruktansvärda omständigheter, värre än dem Daniel befann sig i omgiven av rovdjur i gropen. Guds hand har inte förlorat sin styrka och vid behov kommer han att utföra underverk. Var trogna! Var kärleksfulla, medvetna och glada i er trohet gentemot Kristi lära, övertygade om att vår tid inte är värre än forna tider och att Herren ständigt är densamme.

Jag kände en gammal präst som - leende - sade om sig själv: jag är alltid lugn, lugn. Och det måste även vi alltid vara, mitt i världen, omgivna av hungriga lejon men utan att förlora friden: lugna. Med kärlek, tro och hopp, utan att någonsin glömma att Herren, om det är lämpligt, kommer att göra många underverk.

Underverken kommer att upprepas

Detta gäller även oss. Om vi dagligen kämpar för att uppnå heligheten, var och en i sin egen situation i världen och genom sitt eget yrkesarbete, i sitt vardagsliv, vågar jag garantera att Herren kommer att göra oss till redskap som förmår utföra under och, om det skulle behövas, även extraordinära sådana. Vi kommer att återge blinda synen. Vem kan inte berätta om ett otal fall, då personer som varit blinda nästan från födseln återfår synen och erfar hela glansen av Kristi ljus? Andra var döva, andra stumma, de förmådde inte höra eller yttra ett enda ord som Guds barn … Och deras sinnen har renats och de lyssnar och uttrycker sig nu som människor och inte som djur. In nomine Jesu! i Jesu namn ger hans Apostlar rörelseförmågan till den där lame, som inte var förmögen att utföra en enda nyttig handling, och till den där slöfocken, som kände till sina skyldigheter men inte uppfyllde dem… I Herrens namn, surge et ambula! stig upp och gå.

Ytterligare någon som var avliden, rutten och luktade lik, har hört Guds röst, som i undret med änkans son i Nain: Unge man, jag säger dig: Stig upp! Vi kommer att göra under som Kristus, som de första Apostlarna. Kanske har dessa under utförts även på dig själv, på mig: kanske var vi blinda, eller döva, eller lama, eller stank som lik, och Herrens ord har rest oss ur vår vanmakt. Om vi älskar Kristus, om vi följer Honom uppriktigt, om vi inte söker oss själva, utan endast Honom, kommer vi att i hans namn kunna föra vidare till andra gratis, vad vi själva har fått ta emot gratis.

Jag har ständigt predikat denna övernaturliga och mänskliga möjlighet som vår Fader Gud sätter i händerna på sina barn: att delta i den återlösning som Kristus har utverkat. Det fyller mig av glädje att ha funnit denna lära även i kyrkofädernas skrifter. Den helige Gregorius den Store säger följande: De kristna befriar människor från ormar, då de rycker upp det onda med roten ur deras hjärtan genom att uppmuntra dem att göra det goda … De lägger sina händer på sjuka för att bota dem, då de ser nästan försvagas i sitt goda verk, de hjälper honom på otaliga sätt och stärker honom i kraft av sitt exempel. Dessa underverk är desto större, då de äger rum på det andliga planet och inte skänker kroppen, utan själen, liv. Även ni, om ni inte ger upp, kan utföra dessa under, med Guds hjälp.

Gud vill att alla skall räddas. Detta är en uppmaning och ett ansvar som riktas till var och en av oss. Kyrkan är inte en tillflyktsort för några få privilegierade. Är kanske den stora Kyrkan bara en liten del av världen? Den stora Kyrkan är hela världen. Så skrev den helige Augustinus, och han tillade: Vart du än vänder dig finns Kristus där. Världens yttersta gränser är din arvedel; kom, ta den i besittning tillsammans med mig. Minns ni hur näten såg ut? De var så överfulla att det inte fanns plats för fler fiskar. Gud önskar innerligt att hans hus skall fyllas, han är Fader, och han tycker om att omge sig med alla sina barn.