Ljumhet

Kämpa mot den där slappheten som gör dig lat och slarvig i ditt inre liv. Tänk på att det kan vara början till ljumhet … och enligt Skriften skall Gud spy ut de ljumma.

Det gör mig ont att se den fara att bli ljum som du befinner dig i, när jag ser att du inte på allvar anstränger dig för att bli fullkomlig.

Säg tillsammans med mig: jag vill inte vara ljum! Confige timore tuo carnes meas! - Giv mig, min Gud, en barnslig fruktan som väcker mig!

Jag vet mycket väl att du undviker dödssynder.

Du vill rädda dig! Men du bryr dig inte om att du ständigt och medvetet begår mindre synder, trots att du varje gång känner Guds röst som ropar till dig att du skall övervinna dig själv.

Din ljumhet är orsak till din dåliga vilja.

Vad lite du älskar Gud, när du ger upp utan strid bara för att det inte är någon svår synd!

De mindre synderna orsakar själen svår skada. Det är därför som Herren i Höga Visan säger: Capite nobis vulpes parvulas, quae demoliuntur vineas - Fånga de små rävarna som fördärvar vingården.

Vad jag tycker synd om dig: du känner ännu inte någon smärta över dina mindre synder! Först när du gör det kommer du att ha ett verkligt inre liv.

Du är ljum om du utför det som hänför sig till Gud lättjefullt och motvilligt; om du beräknande och slugt är ute efter att kringgå dina plikter; om du inte tänker på någonting annat än dig själv och din bekvämlighet; om dina samtalsämnen är ytliga och fåfänga; om du inte avskyr den mindre synden; om du handlar utifrån mänskliga motiv.