Vår vilja är med Guds nåd allsmäktig inför honom. Om vi, med tanke på de många saker som förolämpar Gud, säger till honom med en handlingskraftig vilja, exempelvis när vi åker spårvagn: "Min Gud, jag skulle vilja göra en akt av kärlek och gottgörelse för varje varv som den här vagnens hjul går runt", så har vi i samma ögonblick inför Jesus älskat och gottgjort så mycket som vi önskade.

Sådana "dumheter" innebär inte att man överskrider det andliga barnaskapets gränser. Det är den ständiga dialogen mellan det oskyldiga barnet och den överförtjuste fadern: Hur mycket tycker du om mig? Säg det och den lille svarar, och nästan snubblar på stavelserna, Mass-or, jätte-myck-et.